Therese sa igår att Svenska exportrådet här i Sydney söker praktikanter så idag ringde jag dem för att höra mig för lite. Praktik vill man väl egentligen göra när man går i skolan men tja, ni vet ju att jag inte direkt drunknar i aktiviteter just nu.
Nåja, de söker två personer, en informationsroll och en konsultroll. Jag skulle vara intressant för konsultrollen sa killen jag pratade med för jag är klar med mina studier. Och det lät väldigt kul. Det börjar dock inte fören i augusti och håller på i sex månader. Obetalt... så det blir nog inget med det.
Hittar förresten inte ens vart man söker eller läser om rollen ändå. Han sa att jag skulle gå in på deras hemsida men såvitt jag kan se står det inget om praktikroller, eller?
28 februari 2008
27 februari 2008
Oh my God!
Idag avklarades första läkarbesöket i Australien. Skulle skaffa lite fler piller.
Läkaren skrev upp fem alternativ och förklarade noggrannt de olika fördelarna/nackdelarna med var och en. Det populäraste p-pillret var det med "diarré" effekt eftersom de flesta tjejer som skaffar p-piller här nere blir scared shitless (or more in this case...) för att lägga på sej 1-2 kilo.
Oh. my. GOD! som alla flickor säger här.
Läkaren skrev upp fem alternativ och förklarade noggrannt de olika fördelarna/nackdelarna med var och en. Det populäraste p-pillret var det med "diarré" effekt eftersom de flesta tjejer som skaffar p-piller här nere blir scared shitless (or more in this case...) för att lägga på sej 1-2 kilo.
Oh. my. GOD! som alla flickor säger här.
26 februari 2008
Björn Gustafsson
Man missar en del av vad som händer i Sverige när man bor på andra sidan jorden. Det mesta bryr jag mig inte om men varför har ingen nämnt denna killen för mig? HAN måste ju vara det bästa som hänt sen vi lämnade landet?
$$$
Jag är i rätt stort behov av dem nu. Slog mig för ett par dagar sedan att jag inte jobbat på två (!) månader nu (om man inte räknar den sista veckan på Farage i januari). Okej, sju av de veckorna letade jag inte ens men det gör inte att man spenderar mindre pengar.
Och jag vet inte ens vad jag vill jobba med! Därför tror jag faktiskt bara jag ska jobba extra nu tills jag vet det. Det får väl ta lite tid att hitta rätt. Nästa vecka ska jag förhoppningsvis träffa en kvinna som jobbar på en rekryteringsbyrå inom marknadsföring/reklam, kanske kan hon guida mig åt något håll...
Fram till dess får jag nöja mig med att det är strålande sol här och att jag kan ha ett extrajobb klart snart.
Och jag vet inte ens vad jag vill jobba med! Därför tror jag faktiskt bara jag ska jobba extra nu tills jag vet det. Det får väl ta lite tid att hitta rätt. Nästa vecka ska jag förhoppningsvis träffa en kvinna som jobbar på en rekryteringsbyrå inom marknadsföring/reklam, kanske kan hon guida mig åt något håll...
Fram till dess får jag nöja mig med att det är strålande sol här och att jag kan ha ett extrajobb klart snart.
24 februari 2008
Död tå
I fredags var vi ju som sagt ute och slängde med de lurviga, och jag hade som vanligt på mej mina dancing shoes. Vi hade en av de bästa kvällarna på länge och jag och mina fötter var (som ni säkert förstod av Johans fylleinlägg) helt slut när vi kom hem.
Problemet kom först morgonen efter när jag vaknade. Min tå låg fortfarande och sov. Eller rättare sagt, hela mitt vänstra ben låg kvar och dåsade i sängen medan jag hasade iväg till badrummet. Benet vaknade så småning om till liv, men den lille tåjäkeln vägrade bestämt vara med och leka. Inte ens när vi tog en sväng till stranden och den fick gräva i sanden en liten stund vad den nöjd.
Nu är vi inne på söndag kväll, det vill säga två dagar av död tå, och inget jag gör (ärligt talat är det mest Johan som försöker massera igång den) hjälper.
Har googlat runt lite om döda tår och tydligen kan det vara en nerv i kläm någonstans. Funderar på att sticka iväg på en massage efter jobbet imorgon om det inte blivit bättre.
Död tå är ju en anledning så god som någon.
Problemet kom först morgonen efter när jag vaknade. Min tå låg fortfarande och sov. Eller rättare sagt, hela mitt vänstra ben låg kvar och dåsade i sängen medan jag hasade iväg till badrummet. Benet vaknade så småning om till liv, men den lille tåjäkeln vägrade bestämt vara med och leka. Inte ens när vi tog en sväng till stranden och den fick gräva i sanden en liten stund vad den nöjd.
Nu är vi inne på söndag kväll, det vill säga två dagar av död tå, och inget jag gör (ärligt talat är det mest Johan som försöker massera igång den) hjälper.
Har googlat runt lite om döda tår och tydligen kan det vara en nerv i kläm någonstans. Funderar på att sticka iväg på en massage efter jobbet imorgon om det inte blivit bättre.
Död tå är ju en anledning så god som någon.
Källkritik
Okej, Aftonbladet har väl aldrig varit världens seriösaste tidning men idag när jag ögande igenom vad som hänt ser jag att de i en artikel använt ingen mindre än Wikipedia som källa! Wikipedia, sidan där vem som helst får lägga ut vad som helst egentligen!
Jag älskar Wikipedia, sitter oftar där och kollar upp saker, rätt eller fel, men att den största kvällstidningen i Sverige gör det samma är ju löjligt.
Jag älskar Wikipedia, sitter oftar där och kollar upp saker, rätt eller fel, men att den största kvällstidningen i Sverige gör det samma är ju löjligt.
23 februari 2008
Den som väntar på något gott
Hm, nu kom den. Var nog lite för impulsiv, inte direkt sugen på en pizza längre...
Nattamat
Nu har jag precis beställt pizza. Mmmmm, gååååått. Emelie ville ha med men hon slockande efter tre minuter. Tre minuters jiddraden och dementerande om hur full hon var ikväll. Själv sitter jag och försöker upprätthålla en form av nykterhet genom att skriva väääldigt försiktigt och omsorgsfullt.
En sjuhelsikes kväll har det varit. Donna fyllde år och jag hade planerat en lugn kväll i symbios med min ekonomi. Hade dock inte räknat med att träffa dancom och han polare travis.
I say no more. Tror inte det behövs efter detta inlägg. Rund som ett ägg.
Var är min pizza?!?
En sjuhelsikes kväll har det varit. Donna fyllde år och jag hade planerat en lugn kväll i symbios med min ekonomi. Hade dock inte räknat med att träffa dancom och han polare travis.
I say no more. Tror inte det behövs efter detta inlägg. Rund som ett ägg.
Var är min pizza?!?
22 februari 2008
Dementism
Jag skulle precis till att skriva ett inlägg då jag av någon anledning klickade på "Juli". Fråga mig inte varför jag gjorde det men efter att ha återupplevt min födelsedag, lägehetsjakter och det eviga vad-ska-jag-jobba-med-problemt har jag helt glömt bort vad det var jag egentligen skulle skriva...
Karamellkungen
Godisfreak som jag ar tankte jag att det ar lika bra att slanga ivag ett mejl till godisjatten och foresla att de startar upp har nere. Med hjalp av mej da saklart (gratis godis - yeah!).
Har nog aldrig blivit sa dissad i hela mitt liv.
Tanker bojkotta KK tills jag kommer hem...
Johan i Perth
Vet inte vad jag tankte nar jag foreslog att Johan skulle soka gruvjobb.
Det kanns inte alls sa lockande langre med tanke pa att Perth ligger en valdans massa timmars flyg harifran...
Hos optikern
Varje gång jag ska till optikern för en ögonkontroll är det samma sak. Man sätter sig i stolen och optikern kolla på ögonen genom olika apparater, ställer kanske lite frågor och hummar lite.
Sen kommer det. Provet. "Hur-jävla-illa-ser-du-egentligen?" tror jag nästan de kallar det för. Med något som liknar en sådan kikare man brukar kunna se på utskiksplatser framför ögonen slår de på raderna med bokstäver.
"Kan du läsa nedersta raden?"
"Eh, A, K... O.. öh, M, X...?"
Ljus över raden ovanför istället
"Kan du läsa denna raden?"
"B, D, P, Q, W" Enkelt tänker man men fan, har jag sämre syn nu igen?! Jag kunde ju inte läsa den undre? Okej, ta det lugnt.
Tillbaka till den nedre raden.
"Blir det bättre eller sämre nu?"
Linserna skiftar i kikaren och, ingenting händer.
"Bättre eller sämre? Vi tar det en gång till. Första eller andra"
"Eh, öö. Hm, fööörsta...?"
"Okej, blir det bättre eller sämre nu?
"Oo, hm, iiiingen skillnad.."
"Okej, om vi gör såhär då?"
"Nä, det var bättre innan!" Gött, en enkel, tänker man.
"Sämre sa du, hum hum hum, okej, nu då?"
Ouch, hände det något? Fan, fokusera. Var det någon skillnad?
"Kan jag se den förra igen. Hm, nja, oj, jag trooor att den andra är bättre."
Och så håller det på. Tills man kommer till färgerna!
"Var ser du cirklarna bäst? På det gröna eller det röda?"
What!! Vad fan, de syns ju exakt lika tydligt och det vet ni. Tänker man i alla fall. Men,
"Ährm, på det gröna."
"Nu då?"
"På det röda."
"På det röda säger du, okej."
Och där tar det slut. Jag som redan har löjligt dålig syn är alltid lika övertygad om att jag nu har ännu sämre och att det inte dröjer länge innan jag är blind.
Men nästan varje gång säger optikern.
"Du har samma synfel som förut." Och tror att jag ska bli glad.
Ärligt talat så tror jag de vet det redan efter de första minuterna. Allt annat är bara ett sjukt skämt som de utsätter mig för. De testar bara hur osäker jag kan bli på min egen syn. Som om jag inte var missnöjd över den som den redan var...
Sen kommer det. Provet. "Hur-jävla-illa-ser-du-egentligen?" tror jag nästan de kallar det för. Med något som liknar en sådan kikare man brukar kunna se på utskiksplatser framför ögonen slår de på raderna med bokstäver.
"Kan du läsa nedersta raden?"
"Eh, A, K... O.. öh, M, X...?"
Ljus över raden ovanför istället
"Kan du läsa denna raden?"
"B, D, P, Q, W" Enkelt tänker man men fan, har jag sämre syn nu igen?! Jag kunde ju inte läsa den undre? Okej, ta det lugnt.
Tillbaka till den nedre raden.
"Blir det bättre eller sämre nu?"
Linserna skiftar i kikaren och, ingenting händer.
"Bättre eller sämre? Vi tar det en gång till. Första eller andra"
"Eh, öö. Hm, fööörsta...?"
"Okej, blir det bättre eller sämre nu?
"Oo, hm, iiiingen skillnad.."
"Okej, om vi gör såhär då?"
"Nä, det var bättre innan!" Gött, en enkel, tänker man.
"Sämre sa du, hum hum hum, okej, nu då?"
Ouch, hände det något? Fan, fokusera. Var det någon skillnad?
"Kan jag se den förra igen. Hm, nja, oj, jag trooor att den andra är bättre."
Och så håller det på. Tills man kommer till färgerna!
"Var ser du cirklarna bäst? På det gröna eller det röda?"
What!! Vad fan, de syns ju exakt lika tydligt och det vet ni. Tänker man i alla fall. Men,
"Ährm, på det gröna."
"Nu då?"
"På det röda."
"På det röda säger du, okej."
Och där tar det slut. Jag som redan har löjligt dålig syn är alltid lika övertygad om att jag nu har ännu sämre och att det inte dröjer länge innan jag är blind.
Men nästan varje gång säger optikern.
"Du har samma synfel som förut." Och tror att jag ska bli glad.
Ärligt talat så tror jag de vet det redan efter de första minuterna. Allt annat är bara ett sjukt skämt som de utsätter mig för. De testar bara hur osäker jag kan bli på min egen syn. Som om jag inte var missnöjd över den som den redan var...
Hej hå, hej hå, vi till vår gruva går
Okej, detta kommer nog inte komma längre än till bloggen men igår undrade Emelie varför jag inte jobbar i en gruva eller nått tills vi åker hem. Nu börjar de bli galna tänker kanske ni, det gjorde i alla fall jag. I ett par sekunder, för sen var jag övertygad!
Bra med pengar och tid att tänka på vad jag verkligen vill göra. Så jag började leta efter jobb under rubriken "Mining, oil & gas". Och visst fan tjänar de bra med stålar. Bara det att det inte
finns ett enda jobb där man inte måste vara någonslags mästare med borr, geolog eller ingenjör.
Gruvbranschen verkar inte riktigt se ut som jag trodde. Vad hände med alla män, stora som oxar som slet hundratals meter ner under jorden med monstersläggor och ljus endast från några ynkliga fotogenlampor? Finns de bara kvar i Kina och Ryssland eller?
Nåja, om jag inte missminner mig jobbar/jobbade min mosters man i gruvor. Kanske borde kolla med honom.
Bra med pengar och tid att tänka på vad jag verkligen vill göra. Så jag började leta efter jobb under rubriken "Mining, oil & gas". Och visst fan tjänar de bra med stålar. Bara det att det inte
finns ett enda jobb där man inte måste vara någonslags mästare med borr, geolog eller ingenjör.
Gruvbranschen verkar inte riktigt se ut som jag trodde. Vad hände med alla män, stora som oxar som slet hundratals meter ner under jorden med monstersläggor och ljus endast från några ynkliga fotogenlampor? Finns de bara kvar i Kina och Ryssland eller?
Nåja, om jag inte missminner mig jobbar/jobbade min mosters man i gruvor. Kanske borde kolla med honom.
20 februari 2008
Nya grannar
I kontoret mittemot har det flyttat in ett nytt gäng med människor.
De har satt upp en himla massa bilder och lappar på en av sina väggar och verkar väldigt flitiga.
Jag undrar om de är specialagenter på jakt efter någon knarkkartell? Eller stalkers?
De har satt upp en himla massa bilder och lappar på en av sina väggar och verkar väldigt flitiga.
Jag undrar om de är specialagenter på jakt efter någon knarkkartell? Eller stalkers?
Random möte på beachen
Efter intervjun packade jag fort min strandväska och drog till Coogee. Det var länge sedan solen sken så fint som den gjorde idag och leta jobb kan man göra imorgon tänkte jag!
Var inte ensam om den tanken. Bussen var överfull.
Nåja, väl framme bredde jag snabbt ut mitt jättestora badlakan och la mig tillrätta. Och eftersom Sydney ibland känns som little Sweden, och under den senaste tiden sett en stor del av Borås befolkning flytta hit, var det inte så konstigt att jag stötte på Magnus. I sällskap med ytterligare en nyanländ boråsare!
Länge sedan vi sågs och det var kul att komma ikapp varandra med vad som hänt! Och så var det en alldeles underbar dag i solen med!
Var inte ensam om den tanken. Bussen var överfull.
Nåja, väl framme bredde jag snabbt ut mitt jättestora badlakan och la mig tillrätta. Och eftersom Sydney ibland känns som little Sweden, och under den senaste tiden sett en stor del av Borås befolkning flytta hit, var det inte så konstigt att jag stötte på Magnus. I sällskap med ytterligare en nyanländ boråsare!
Länge sedan vi sågs och det var kul att komma ikapp varandra med vad som hänt! Och så var det en alldeles underbar dag i solen med!
What to do?
Intervjun idag gick bra, tror jag. Det var för en roll som projektassisten på ett marknadsundersökningsföretag. Rollen känns dock sådär. Kommer få mycket träning och de jag möte var väldigt trevliga men jag får känslan av att det kan vara rätt så enformigt... vi får se, får jag det kanske jag har svårt att tacka nej. Och efter en infasningsperiod på ca 10 månader skulle jag bli project manager och det låter ju mycket fräckare.
19 februari 2008
Flat white
Inte helt hundra men jag tror att jag tog min första fika i Australien idag (sen jag kom hit denna gången iaf, minns att jag fikade mycket med en fika tokig indier sist jag var här...) efter nästan exakt åtta månader!! Det känns inte helt sant men det är nog inte långt ifrån.
Beställde en flat white. Vet inte vad det är men det var den enda kaffen jag kunde komma på och de hade så klart ingen meny för noobs som jag. Det var riktigt gott så nu ska jag kolla upp vad det var jag drack.
Klämde lite på en iPhone med, fräck som fan, men vilken ful baksida... och fick en massa tips om NY. Det kommer bli så kul och jag kan knappt bärga mig!
Och förresten, the pain jag har i benen just nu är löjlig, det är inte kul nånstans.
Beställde en flat white. Vet inte vad det är men det var den enda kaffen jag kunde komma på och de hade så klart ingen meny för noobs som jag. Det var riktigt gott så nu ska jag kolla upp vad det var jag drack.
Klämde lite på en iPhone med, fräck som fan, men vilken ful baksida... och fick en massa tips om NY. Det kommer bli så kul och jag kan knappt bärga mig!
Och förresten, the pain jag har i benen just nu är löjlig, det är inte kul nånstans.
18 februari 2008
Fem kilometer
Små ord. Stora känslor.
Framförallt frambringar de smärta. Väldigt mycket smärta.
Undrar om det är fantomsmärtor? Jag känner nämligen inte mina ben längre. De satt där innan, det vet jag för jag såg de båda pinnarna vagga fram och tillbaka på bandet. Men så fort jag gick av var det som de gjorde det också.
Undrar om det var klokt att dra igång med träningen igen? Och varför visar de "Australiensisk" triathlon på tvn samtidigt som man ser sitt liv passera i revy? Förnedrad och stympad samtidigt. En bra måndag det här.
Framförallt frambringar de smärta. Väldigt mycket smärta.
Undrar om det är fantomsmärtor? Jag känner nämligen inte mina ben längre. De satt där innan, det vet jag för jag såg de båda pinnarna vagga fram och tillbaka på bandet. Men så fort jag gick av var det som de gjorde det också.
Undrar om det var klokt att dra igång med träningen igen? Och varför visar de "Australiensisk" triathlon på tvn samtidigt som man ser sitt liv passera i revy? Förnedrad och stympad samtidigt. En bra måndag det här.
17 februari 2008
Soffan och jag
Nu saknar jag Sverige.
Vi var på IKEA igår och kikade lite. Funderade på om Gott&Blandat var ett bättre allternativ än bilar och sådant. Slutade med GB och nyponsoppa.
Ibland känns det som vi varit borta en evighet, ibland som om nån bara knäppt med fingrarna. Men jag längtar verkligen hem.
Brukar fantisera om när vi äntligen flyttar tillbaka om några år, och hur vårt liv kommer se ut då. En lägenhet i Stockholm, jobb inom modeindustrin (tack och lov att vi inte pysslar med skoluniformer hemma), och sköna middagar/utekvällar med våra underbara vänner.
Hur bra jag än trivs här nere så känns ändå tillvaron inte "stadig". Som om jag inte vågar investera i något för att jag vet att vi kommer flytta hem om några år. Vi har en super lägenhet, och vi har inhandlat ett liv av saker en sann materialist kan tänkas behöva. Men ändå känns det inte som att jag kan slappna av! Ligga i soffan och softa en hel dag utan att bry mej det minsta om vad som händer utanför går liksom inte längre. Jag är rastlös.
Det är som att bara för att vi flyttat till andra sidan jorden måste vi uppleva nya saker hela tiden. Träffa nya människor, skaffa kontakter, skapa nya rutiner och vanor. Allt ska vara så fantastiskt, spännande och extraordinärt.
Det är därför jag längtar hem.
För i mamma och pappas soffa kan jag ligga en hel helg, och skita fullständigt i vad som händer utanför min sfär. Där är det bara jag, soffan och (oftast) en kass film på TV.
När andra går på yoga, mediterar eller drar ut på pilgrimsfärder för att hitta sej själva eller meningen med livet, så ligger jag där på soffan och glor på Kate Hudson. Det är min tid. Min frid. Mitt sätt att slappna av.
Så just nu, efter månader av vansinnig stress på jobbet, när allt plötsligt börjar varva ner, så vill jag lägga mej i soffan och hitta tillbaka till mej själv. Slippa tänka på jobbet. Slippa sömnsvårigheter och oro i kroppen. Bara ligga där och svälla tillsammans med Kate.
Bara fyra månader kvar. Sen är vi tillsammans igen.
Emelie och soffan.
Vi var på IKEA igår och kikade lite. Funderade på om Gott&Blandat var ett bättre allternativ än bilar och sådant. Slutade med GB och nyponsoppa.
Ibland känns det som vi varit borta en evighet, ibland som om nån bara knäppt med fingrarna. Men jag längtar verkligen hem.
Brukar fantisera om när vi äntligen flyttar tillbaka om några år, och hur vårt liv kommer se ut då. En lägenhet i Stockholm, jobb inom modeindustrin (tack och lov att vi inte pysslar med skoluniformer hemma), och sköna middagar/utekvällar med våra underbara vänner.
Hur bra jag än trivs här nere så känns ändå tillvaron inte "stadig". Som om jag inte vågar investera i något för att jag vet att vi kommer flytta hem om några år. Vi har en super lägenhet, och vi har inhandlat ett liv av saker en sann materialist kan tänkas behöva. Men ändå känns det inte som att jag kan slappna av! Ligga i soffan och softa en hel dag utan att bry mej det minsta om vad som händer utanför går liksom inte längre. Jag är rastlös.
Det är som att bara för att vi flyttat till andra sidan jorden måste vi uppleva nya saker hela tiden. Träffa nya människor, skaffa kontakter, skapa nya rutiner och vanor. Allt ska vara så fantastiskt, spännande och extraordinärt.
Det är därför jag längtar hem.
För i mamma och pappas soffa kan jag ligga en hel helg, och skita fullständigt i vad som händer utanför min sfär. Där är det bara jag, soffan och (oftast) en kass film på TV.
När andra går på yoga, mediterar eller drar ut på pilgrimsfärder för att hitta sej själva eller meningen med livet, så ligger jag där på soffan och glor på Kate Hudson. Det är min tid. Min frid. Mitt sätt att slappna av.
Så just nu, efter månader av vansinnig stress på jobbet, när allt plötsligt börjar varva ner, så vill jag lägga mej i soffan och hitta tillbaka till mej själv. Slippa tänka på jobbet. Slippa sömnsvårigheter och oro i kroppen. Bara ligga där och svälla tillsammans med Kate.
Bara fyra månader kvar. Sen är vi tillsammans igen.
Emelie och soffan.
15 februari 2008
Efter regn kommer sol
Jag har sökt en del jobb de senaste dagarna. Skulle tippa på 20. Inte så konstigt att man inte är riktigt säker på alla man skickar iväg då. Fick nämligen ett mail idag om en intervju som Projects Assistant och jag har inte riktigt klurat ut vad det är. Verkar vara för något IT företag dessutom.
Kanske är detta vad jag alltid varit menad att göra? Om inte så är det alltid kul med intervjuer.
Kanske är detta vad jag alltid varit menad att göra? Om inte så är det alltid kul med intervjuer.
Moon
Skickade precis ett mail till en reklambyrå uppför gatan som heter Moon. Alltid tänkt på det som månen. Nu när jag skulle skriva en rubrik kom jag på att det lika gärna skulle kunna betyda moona... då kände jag att det inte var läge för en rolig rubrik.
14 februari 2008
Alles Klaar
Biljetter till New York och flådigt hotell är nu bokat! Emelie hittade en sida som hade "rea" på det hotellet vi hade valt ut så hela kalaset slutade på ett mycket överkomligt pris. Presentkortet fick vi sålt för vad vi ville så vi har bra med pengar över att lägga på mat och diverse nöjen!
Bävar dock redan för resan hit. Först från NY till Sverige. Sen, nästan direkt efter det, tillbaka till Sydney. Och för att göra det hela lite roligare så landar vi här klockan åtta på morgonen och måste försöka vara vakna hela dagen... Eftersom jag inte kan sova på flygplan betyder det att jag kommer vara vaken rätt så mycket rätt så länge under några dagar i juli. Kommer antagligen önska mig en sovmorgon i födelsedagspresent.
Bävar dock redan för resan hit. Först från NY till Sverige. Sen, nästan direkt efter det, tillbaka till Sydney. Och för att göra det hela lite roligare så landar vi här klockan åtta på morgonen och måste försöka vara vakna hela dagen... Eftersom jag inte kan sova på flygplan betyder det att jag kommer vara vaken rätt så mycket rätt så länge under några dagar i juli. Kommer antagligen önska mig en sovmorgon i födelsedagspresent.
Lost
Efter två avsnitt av Lost säsong fyra kan jag bara säga att det kommer bli en rörig höst (vår, beroende på var man befinner sig). De tre första säsongerna hängde trots allt ihop på ett trevligt sätt. Numero fyra verkar röra sig åt alla möjliga håll. På gott och ont.
Sällsynta dagen
13 februari 2008
*suck*
Det blev ingen AWARD School för min del. Kommer inte som en chock men det känns jobbigt då jag inte direkt har en plan B. Ångrar inte att jag sa upp mig och sökte, nu återstår dock frågan vad jag ska göra istället...?
Sova.
Sen söka jobb. Igen. Jag känner mig lite som en hamster i ett hjul... runt, runt, runt.
Helvete.
Sova.
Sen söka jobb. Igen. Jag känner mig lite som en hamster i ett hjul... runt, runt, runt.
Helvete.
12 februari 2008
Möt Orvar
Det kan vara den fulaste spargrisen ever. Att det är insidan som räknas har onekligen fått en innebörd. Men jag gillar honom ändå, även om Emelie bestämt vägrar mata honom...
11 februari 2008
Njuta
bör man annars dör man.
Kom precis hem från jobbet och slängde i mej en efterlängtad semla.
Rap.
Kom precis hem från jobbet och slängde i mej en efterlängtad semla.
Rap.
09 februari 2008
Tack och adjö
Är det nån mer än jag som stilla undrar över J. Karlssons motstånd till "klubben för inbördes beundran" (första stycket) efter att ha läst inlägget?
Vi som känner honom anade dubbelmoral redan innan. Särskilt när ovan nämnda besökare basunerade "jag är så het, jag är så jävla het" flertalet gånger under gårdagskvällen efter att en medelålders dam råkat fastna i herrns slips och då påstås ha försökt "rycka av den i ren upphetsning".
Vi ler lite smått åt honom, skakar på huvudet och tackar för att han förgyllt vår tillvaro under de senaste veckorna.
Ett särskilt tack för den goda maten. "Den flämtande uttern" är numer en favorit.
Vi kommer sakna dej!
Vi som känner honom anade dubbelmoral redan innan. Särskilt när ovan nämnda besökare basunerade "jag är så het, jag är så jävla het" flertalet gånger under gårdagskvällen efter att en medelålders dam råkat fastna i herrns slips och då påstås ha försökt "rycka av den i ren upphetsning".
Vi ler lite smått åt honom, skakar på huvudet och tackar för att han förgyllt vår tillvaro under de senaste veckorna.
Ett särskilt tack för den goda maten. "Den flämtande uttern" är numer en favorit.
Vi kommer sakna dej!
Gästinlägg utav J. Karsson
Just nu tar ni del av något historiskt. Jag, J. Karlsson, gör förmodligen mitt livs enda inlägg på en blogg. Som notorisk motståndare till denna typen av masskommunikation som kategoriseras under "klubben för inbördes beundran". Dessutom läste jag precis om vilka som var Sveriges största bloggar och det visade sig vara enbart småflickor utan vettiga saker att skriva om, vilket inte minskade mitt agg mot bloggindustrin... Men nog om det, jag har fått strikta order från chefen i huset (inte Johan...) att jag måste skriva lite om min tid här nere.
Jag har till och börja med blivit riktigt bra kompis med flygindrustrin under denna semestern. Först var flyget från Landvetter försenat pga. ett "tekniskt" fel. Detta ledde till att jag förmodligen inte skulle hinna med planet från Frankfurt till Sydney. Men efter lite go gammal hederlig kallabalik och en löpning över Frankfurts inte helt lilla flygplatsterminal så slutade det med att jag fick sitta och vänta fem timmar på det flyget också eftersom det planet tydligen hade drabbats av ett "tekniskt" fel... Sedan var ju givetvis planet hem från Melbourne också försenat tre timmar, men det var bara trevligt för alla som arbetar på den flygplatsen är kvinnor i "min" ålder...
Ett tips till alla som åker till Australien på semester är följande: Lägg ner ungefär 70 tusen riksdaler på att ta MC-körkort och köpa en MC. Se sedan till att ni kör in den i ett vägräcke efter cirka två veckor och totalkvaddar den. Efter detta ska ni inte köra något på ett halvår så att ni är riktigt trygga i er körning. Nu är ni riktigt mogna för att hyra en MC i Australien och ge er ut på en åktur i detta vänstertrafikens land... Detta gjorde jag och jag hade hur kul som helst. Dessutom klarade jag mig helt utan incidenter och jag körde bara på fel sida av vägen två gånger... Om ni tror att bara för att man är uppvuxen i Borås så kan man allt om regn så har ni fel. Sista dagen på höjjen så passade gud på att ta en långdusch uppe i himlen. Detta resulterade i att jag fick köra i hällregn, vilket var väldigt spännande... För er töntar som bara kör saker på fyra hjul så kan jag informera er om att asfalt blir lite hal av regn och det kan vara förrädiskt för oss brudmagneter på två hjul... Med detta gör jag en snygg övergång till nästa kapitel.
Regn
Jag har varit i Australien i tre veckor snart och är inte brun... Men imorgon har jag och Gud kommit överens om att det ska vara 30 grader och sol hela dagen.
Igår var vi ute och svängde loss. Som god ambassadör för Sverige kände jag mig tvingad att visa befolkningen här nere hur man egentligen dricker. 2000 kronor och en dag i fosterställning senare så känner jag att jag lyckades... En kort sammanfattning av nattens relevanta händelser:
-J. Karlsson är numera bra kompis med den norska bartendern som jobbar på Hugos.
-J. Karlsson utmanades av tre olika personer i dryckestävlingar. Givetvis vann jag samtliga...
-J. Borg fick revansch för att han hamnade i rännstenen första gången vi var ute i Sydney.
-J. Karlsson blev väldigt nöjd för att han kunde vad rännsten heter på engelska.
-J. Karlsson har i två veckors tid beställt Cuba libre. Eller som jag säger rome and coke... Ingen förstår mig här nere...
-J. Karlsson var sjukt het bland damerna igår.
-J. Karlsson insåg att om man ska följa med en fager mö hem så kontrollera innan att hon sover i en säng och inte på en luftmadrass... Detta föranlädde dock ett riktigt roligt skämt när Emelie idag skulle tvinga upp mig ur den luftmadrass jag sovit på under min vistelse här nere genom att gunga med foten på den så att jag guppade upp o ner...
Förra veckan var jag ute och dansade utan Emelie och Johan. På vägen till den bar där jag skulle träffa några kompisar kommer det plötsligt en kille framrusandes mot mig och skriker på hjälp. Flämtandes springer han fram till mig och säger att han precis blivit rånad. Jag frågar honom om vad som hänt och kontrollerar att han är OK. Han börjar fråga mig om detta är farliga områden och om man ofta blir rånad här. Dessutom undrar han om han får gå med mig lite. Jag responderar med ett något reserverat "ja". Börjar anna oråd. Killen spelar uppenbarligen på fel sida planhalvan och visar uppenbarligen intresse för annat än bara min trygga aura. När han frågar om jag är på väg till en gaybar inser jag att detta är på väg att spåra ur. Jag svara med ett barskt, "No, I´m going to a normal bar." Han blir skitsur och går sin väg...
Slutligen måste jag nedteckna lite iaktagelser om detta landet. Befolkningen här nere är väldigt trevlig och det passar mig som handen i handsken eftersom jag är en så trevlig person själv... Melbourne är inte lika bra som Sydney. Speciellt inte om det plötsligt börjar regna vilket ledde till att jag fick betala 150 kr i entré till stadens akvarie bara för att få skydd från regnet...
Damerna här nere är inte alls oattraktiva. Tyvärr är killarna inte fula och dumma...
Kontentan är att Johan och Emelie är riktigt bra värdar och att det inte är något större fel på Australien.
Jag har till och börja med blivit riktigt bra kompis med flygindrustrin under denna semestern. Först var flyget från Landvetter försenat pga. ett "tekniskt" fel. Detta ledde till att jag förmodligen inte skulle hinna med planet från Frankfurt till Sydney. Men efter lite go gammal hederlig kallabalik och en löpning över Frankfurts inte helt lilla flygplatsterminal så slutade det med att jag fick sitta och vänta fem timmar på det flyget också eftersom det planet tydligen hade drabbats av ett "tekniskt" fel... Sedan var ju givetvis planet hem från Melbourne också försenat tre timmar, men det var bara trevligt för alla som arbetar på den flygplatsen är kvinnor i "min" ålder...
Ett tips till alla som åker till Australien på semester är följande: Lägg ner ungefär 70 tusen riksdaler på att ta MC-körkort och köpa en MC. Se sedan till att ni kör in den i ett vägräcke efter cirka två veckor och totalkvaddar den. Efter detta ska ni inte köra något på ett halvår så att ni är riktigt trygga i er körning. Nu är ni riktigt mogna för att hyra en MC i Australien och ge er ut på en åktur i detta vänstertrafikens land... Detta gjorde jag och jag hade hur kul som helst. Dessutom klarade jag mig helt utan incidenter och jag körde bara på fel sida av vägen två gånger... Om ni tror att bara för att man är uppvuxen i Borås så kan man allt om regn så har ni fel. Sista dagen på höjjen så passade gud på att ta en långdusch uppe i himlen. Detta resulterade i att jag fick köra i hällregn, vilket var väldigt spännande... För er töntar som bara kör saker på fyra hjul så kan jag informera er om att asfalt blir lite hal av regn och det kan vara förrädiskt för oss brudmagneter på två hjul... Med detta gör jag en snygg övergång till nästa kapitel.
Regn
Jag har varit i Australien i tre veckor snart och är inte brun... Men imorgon har jag och Gud kommit överens om att det ska vara 30 grader och sol hela dagen.
Igår var vi ute och svängde loss. Som god ambassadör för Sverige kände jag mig tvingad att visa befolkningen här nere hur man egentligen dricker. 2000 kronor och en dag i fosterställning senare så känner jag att jag lyckades... En kort sammanfattning av nattens relevanta händelser:
-J. Karlsson är numera bra kompis med den norska bartendern som jobbar på Hugos.
-J. Karlsson utmanades av tre olika personer i dryckestävlingar. Givetvis vann jag samtliga...
-J. Borg fick revansch för att han hamnade i rännstenen första gången vi var ute i Sydney.
-J. Karlsson blev väldigt nöjd för att han kunde vad rännsten heter på engelska.
-J. Karlsson har i två veckors tid beställt Cuba libre. Eller som jag säger rome and coke... Ingen förstår mig här nere...
-J. Karlsson var sjukt het bland damerna igår.
-J. Karlsson insåg att om man ska följa med en fager mö hem så kontrollera innan att hon sover i en säng och inte på en luftmadrass... Detta föranlädde dock ett riktigt roligt skämt när Emelie idag skulle tvinga upp mig ur den luftmadrass jag sovit på under min vistelse här nere genom att gunga med foten på den så att jag guppade upp o ner...
Förra veckan var jag ute och dansade utan Emelie och Johan. På vägen till den bar där jag skulle träffa några kompisar kommer det plötsligt en kille framrusandes mot mig och skriker på hjälp. Flämtandes springer han fram till mig och säger att han precis blivit rånad. Jag frågar honom om vad som hänt och kontrollerar att han är OK. Han börjar fråga mig om detta är farliga områden och om man ofta blir rånad här. Dessutom undrar han om han får gå med mig lite. Jag responderar med ett något reserverat "ja". Börjar anna oråd. Killen spelar uppenbarligen på fel sida planhalvan och visar uppenbarligen intresse för annat än bara min trygga aura. När han frågar om jag är på väg till en gaybar inser jag att detta är på väg att spåra ur. Jag svara med ett barskt, "No, I´m going to a normal bar." Han blir skitsur och går sin väg...
Slutligen måste jag nedteckna lite iaktagelser om detta landet. Befolkningen här nere är väldigt trevlig och det passar mig som handen i handsken eftersom jag är en så trevlig person själv... Melbourne är inte lika bra som Sydney. Speciellt inte om det plötsligt börjar regna vilket ledde till att jag fick betala 150 kr i entré till stadens akvarie bara för att få skydd från regnet...
Damerna här nere är inte alls oattraktiva. Tyvärr är killarna inte fula och dumma...
Kontentan är att Johan och Emelie är riktigt bra värdar och att det inte är något större fel på Australien.
Dutch courage
Dom kallar det tydligen holländskt mod.
Fyra sorters gin i en shot.
Det var nog där det gick snett igår
Det där med english
Ni som följt bloggen ett tag vet att jag (emelie) var på julfest med tysklandstema i december. Det var ju lite problem med att veta vad man skulle ha på sej på ölfesten så det blev ett flertal diskussioner på kontoret om olika alternativ.
Efter att ha blivit sågad för att ha föreslagit Boris Becker, öltunna eller Rupert (vår tyske chef) hade jag bara ett förslag kvar. German sheppard. Förslaget möttes av asgarv och spridda applåder och jag, som inte förstod det roliga i det hela, skrattade med lite halvstelt för att inte verka helt bakom flötet.
Vad var det som var så kul? En tysk herde? Visserligen har jag aldrig fattat vad grejen är med de där tyska herdarna, men jag trodde det var nåt speciellt med kläderna eller liknande.
Bortgjord som jag kände mej vågade jag ju inte heller fråga vad som var så roligt. Och efter ett tag glömde jag faktiskt av händelsen. Ända tills för några dagar sedan när min vän Carly pratade om german sheppards i ett sammanhang som jag inte alls förstod - håravfall.
Efter att ha låtit hjärnan gå på högvarv i några minuter utan resultat var jag ju tvungen att fråga. Det visade sej att en german sheppard inte alls ser ut så här:
utan så här:
08 februari 2008
07 februari 2008
Eh, okej?
Kan man utrota en religion? En grupp kallade Anonymous ska försöka i alla fall. Det är scientologerna de ger sig på. Hade det varit kristendom eller islam hade väl helvetet brutit ut men nu blir det mest bisart. Såg på ett nyhetsprogram att Anonymous bland annat hävdar att scientologerna är mer som en sekt än en religion, vilket man ju kan hålla med om. Men vad känns inte Anonymous själva som i så fall?
På lördag (tror jag det var) ska de tydligen gå till "attack" mot scientologkyrkorna världen över. Maskerade, så klart. Kan bli festligt, jag kilar nog ner till närmaste kyrka och kollar.
Oh, my lord.
På lördag (tror jag det var) ska de tydligen gå till "attack" mot scientologkyrkorna världen över. Maskerade, så klart. Kan bli festligt, jag kilar nog ner till närmaste kyrka och kollar.
Oh, my lord.
Mest lästa bloggarna
Kom över en artikel från Metro där de listar Sveriges mest lästa bloggar. Läst de tre populäraste nu och jag är mållös. De skriver inget intressant eller spännande, de får mig inte att garva eller gråta eller surna till. Det enda de lämnar efter sig är ett allmänt 'jaha' och vetskapen att ska man lyckas värva läsare ska man tydligen blogga om en sak. Sig själv, sig själv, sig själv.
Eller jag vet inte, det är kansk det vi också gör?
Metros lista och bloggarna hitta ni här.
Eller jag vet inte, det är kansk det vi också gör?
Metros lista och bloggarna hitta ni här.
Äckelfaktor
Läste precis något om att tvätta bajsiga tygblöjor. Är det bara jag som får upp äckliga bilder?
En vårdag för snart åtta år sedan
Jag minns det som igår.
Vårsolen låg på alldeles lagom och jag satt ute på baksidan av vår trädgård och solade tillsammans med den ljumma vinden. Radion stod på och jag lyssnade med halvt avslagna öron på p3. Plötsligt kom något jag aldrig hört förut och jag kände hur det pirrade i hela kroppen! Vad är detta? VEM är detta, tänkte jag?
När låten var slut satt jag på helspänn framför radion och väntade. Men ingen sa något. Är det inte alltid så? Att när man verkligen bara måste veta struntar de i att säga vad man just hört? Kände att jag varit med om något stort men blivit snuvad på konfekten, omsprungen på mållinjen. I vilket fall som helst glömde jag bort det och fortsatte min dag i solen.
Ett par dagar senare hörde jag låten om Göteborg igen och denna gången snappade jag upp ett namn, Håkan Hellström. Sökte överallt på Internet efter någonting, vad som helst, men fick inte upp ett skit. (Kom ihåg att detta var långt innan Piratebay.)
Nåja, det var som sagt åtta år sedan, jag var sexton och gick i ettan. Inte en tid då man gärna gör bort sig och säger att man gillar en superpopsnubbe som sjunger som en annan idisslar. Inte då typer som Joakim Hilson och Martin existerade och man kunde bli sammankopplad med dem. Så jag frågade heller inte några polare om de hört talas om honom.
Men det tog inte lång tid innan hela Sverige visste vem han var och jag hade en idol. Den enda jag någonsin haft i musikvärlden.
Fick för ett tag sen reda av H att han släpper nytt. Den 26 mars kommer skiva nummer fem. Och jag längtar. Som jag längtar. För även om det finns mycket bättre musik och jag inte lyssnar på Håkan så ofta längre är han fortfarand min enda idol. Och kommer nog alltid att vara det.
Vårsolen låg på alldeles lagom och jag satt ute på baksidan av vår trädgård och solade tillsammans med den ljumma vinden. Radion stod på och jag lyssnade med halvt avslagna öron på p3. Plötsligt kom något jag aldrig hört förut och jag kände hur det pirrade i hela kroppen! Vad är detta? VEM är detta, tänkte jag?
När låten var slut satt jag på helspänn framför radion och väntade. Men ingen sa något. Är det inte alltid så? Att när man verkligen bara måste veta struntar de i att säga vad man just hört? Kände att jag varit med om något stort men blivit snuvad på konfekten, omsprungen på mållinjen. I vilket fall som helst glömde jag bort det och fortsatte min dag i solen.
Ett par dagar senare hörde jag låten om Göteborg igen och denna gången snappade jag upp ett namn, Håkan Hellström. Sökte överallt på Internet efter någonting, vad som helst, men fick inte upp ett skit. (Kom ihåg att detta var långt innan Piratebay.)
Nåja, det var som sagt åtta år sedan, jag var sexton och gick i ettan. Inte en tid då man gärna gör bort sig och säger att man gillar en superpopsnubbe som sjunger som en annan idisslar. Inte då typer som Joakim Hilson och Martin existerade och man kunde bli sammankopplad med dem. Så jag frågade heller inte några polare om de hört talas om honom.
Men det tog inte lång tid innan hela Sverige visste vem han var och jag hade en idol. Den enda jag någonsin haft i musikvärlden.
Fick för ett tag sen reda av H att han släpper nytt. Den 26 mars kommer skiva nummer fem. Och jag längtar. Som jag längtar. För även om det finns mycket bättre musik och jag inte lyssnar på Håkan så ofta längre är han fortfarand min enda idol. Och kommer nog alltid att vara det.
06 februari 2008
En ving-ding värld
Vi la som sagt ut presentkortet från Ving igår. Nu är det i princip sålt. Det gick på mindre än 24 timmar och vi fick vad vi ville ha. Knappt jag tror det är sant. "Förlorade" ett par tusen men nu kan vi välja mellan väldigt många fler hotell och dessutom ha fickpengar över så det räcker till bra resturanger och nöjen istället för att få ett nytt presentkort utsällt på det som skulle ha varit över. Så New York here we come!
Signature by Taca
Ställde upp som hårmodell för en frisör i lördags. Var på salongen 07.30 för klipp och färg innan fotningen senare på dagen. Det var en annan tjej där också. Hon fick fota först. Snygg tjej, snygga bilder. Enkla men starka poser.
Sen var det Emelies tur.
Trodde jag skulle få göra nåt liknande, men icke. Jag fick posa som trasdocka, punkrockare och fågel.
Ska bli väldigt spännande att se hur de bilderna blir.
Tur att det var bra betalt!
Kvack kvack.
Sen var det Emelies tur.
Trodde jag skulle få göra nåt liknande, men icke. Jag fick posa som trasdocka, punkrockare och fågel.
Ska bli väldigt spännande att se hur de bilderna blir.
Tur att det var bra betalt!
Kvack kvack.
Japan vs. Sweden 1-0
Japan: "Oh, did you cut your hair!"
Sweden: "Yepp, saturday"
Japan: "Looks nice. You look like a dog!"
Sweden: "Great. Thanks..."
Japan: "I mean a puppy. Sort of"
Sweden: "Yeah right..."
----5 minutes later----
Japan: "You look 5 years younger now."
Sweden: "What do you mean. I used to look 20, does that mean I can try for "free entrance if you're under 12" now?"
Japan: "No, but you looked more serious before without the fringe. You've got a "sweeter" look now."
Sweden:"...ok..."
Japan: "Was that a compliment?"
Sweden: "Not really sure..."
Japan: "Because I'm really trying here!"
Sweden: "Yepp, saturday"
Japan: "Looks nice. You look like a dog!"
Sweden: "Great. Thanks..."
Japan: "I mean a puppy. Sort of"
Sweden: "Yeah right..."
----5 minutes later----
Japan: "You look 5 years younger now."
Sweden: "What do you mean. I used to look 20, does that mean I can try for "free entrance if you're under 12" now?"
Japan: "No, but you looked more serious before without the fringe. You've got a "sweeter" look now."
Sweden:"...ok..."
Japan: "Was that a compliment?"
Sweden: "Not really sure..."
Japan: "Because I'm really trying here!"
Du har 16 nya mail
Igår la vi ut presentkortet från Ving på Blocket. Vi ska fortfarande åka, vi tycker bara att hotellen som Ving har att erbjuda är gräsligt tråkiga. Tänkte ge det en vecka, har inte svarat under den tiden kör vi på Ving ändå. Nu när jag klev upp och kollad min mail hade jag fått 16 svar! Allt från folk som vill ge 15 000:- (bemödar jag mig inte ens att svara på) till folk som vill ge vad vi la ut den för. En kille ville betala 25000:- kontant idag. Ingår det något i ett presentkort, förutom att man är ruskigt uppbunden, som jag missat?
Nåja, det verkar som att den blir såld så jag börjar leta efter lite sköna hotell nu. Några tips? Jag vet att ni är några stycken som varit i New York och älskar det, vart ska vi bo?
Nåja, det verkar som att den blir såld så jag börjar leta efter lite sköna hotell nu. Några tips? Jag vet att ni är några stycken som varit i New York och älskar det, vart ska vi bo?
05 februari 2008
Hem, ljuva hem!
Ålrajt folks, nu är biljetterna bokade och semesterplaneringen kan börja.
Vi lämnar Sydney 19 juni (har ingen aning om när vi landar hemma) och åker tillbaka 16 juli. 4 härliga veckor i Svedala med en liten New York tripp inklämd för att stressa upp det hela lite extra.
Hemresan var ett helt h-e att boka eftersom juli dessvärre är högsäsong, varpå priserna flyger i höjden. Vi ville inte boka en returbiljett eftersom vi inte är säkra på när vi vill komma hem nästa gång. Jobbigt att binda sej så att säga.
En anledning till att, i alla fall jag (emelie), inte vet om jag vill åka hem nästa år, är att det inte kommer finnas nåt "hem" att komma till. Mamma och pappa har nämligen bestämt sej för att fly landet och, även de, flytta ner till Sydney. Kontainern går nån gång i augusti och sen funderar de på att stanna här i två-tre år.
Vi har vetat om flytten ett tag, men inte velat säga nåt ifall saker och ting skulle ändra sej. Men nu är det klart! Pappas företag (som är australienskt) har bett honom komma ner och jobba här ett tag, och mamma är överlycklig. Hon ska Friskis & Svettis frälsa varenda Sydneysider och har dessutom gett sej fan på att få dem att inse tjusigheten i stavgång (nordic walking här nere) samtidigt som hon ska jobba som syrra.
Hemmahuset kommer hyras ut till företag som importerar anställda till Sverige, typ Volvo, men vart de ska bo här nere är inte bestämt än. Hoppas det är nån stans nära beachen, men huvudsaken är att det finns ett kök så man kan få mammamat nån gång då och då...
Vi lämnar Sydney 19 juni (har ingen aning om när vi landar hemma) och åker tillbaka 16 juli. 4 härliga veckor i Svedala med en liten New York tripp inklämd för att stressa upp det hela lite extra.
Hemresan var ett helt h-e att boka eftersom juli dessvärre är högsäsong, varpå priserna flyger i höjden. Vi ville inte boka en returbiljett eftersom vi inte är säkra på när vi vill komma hem nästa gång. Jobbigt att binda sej så att säga.
En anledning till att, i alla fall jag (emelie), inte vet om jag vill åka hem nästa år, är att det inte kommer finnas nåt "hem" att komma till. Mamma och pappa har nämligen bestämt sej för att fly landet och, även de, flytta ner till Sydney. Kontainern går nån gång i augusti och sen funderar de på att stanna här i två-tre år.
Vi har vetat om flytten ett tag, men inte velat säga nåt ifall saker och ting skulle ändra sej. Men nu är det klart! Pappas företag (som är australienskt) har bett honom komma ner och jobba här ett tag, och mamma är överlycklig. Hon ska Friskis & Svettis frälsa varenda Sydneysider och har dessutom gett sej fan på att få dem att inse tjusigheten i stavgång (nordic walking här nere) samtidigt som hon ska jobba som syrra.
Hemmahuset kommer hyras ut till företag som importerar anställda till Sverige, typ Volvo, men vart de ska bo här nere är inte bestämt än. Hoppas det är nån stans nära beachen, men huvudsaken är att det finns ett kök så man kan få mammamat nån gång då och då...
Med tid över
Nu när jag är "ledig" finns det mycket tid över till lite allt möjligt. Nu gjorde jag till exempel stekt bacon och äggröra till frukost. Frågan är vad jag ska göra resten av dagen?
04 februari 2008
Fuck off
Skrev ett inlägg om Super Bowl, reklam och regn nyss. Sen beslöt sig Mr. Internet att gå och hänga sig.
03 februari 2008
Canel Balls
Emelie har bakat kanelbullar och jag och Jocke har spenderat tre timmar framför en cricketmatch. Nu ska vi snart på bio och kolla på Charlie Wilson's War. Det regnar i Syndey om någon undrade.
01 februari 2008
1 februari
En kompis sa att sommaren tar slut den 1 februari här nere. Jag visste inte att hon kunde ha så rätt. Det är askgrått ute och regnet öser ner. Eller nä, att öser ner är nog en liten lögn, blåser förbi är nog en mer korrekt beskrivning av eländet.
31 januari 2008
Överdrivet bra
Igår visade de en nypublicerad lista över världens tio bästa städer att bo i på nyheterna.
Australiensiska städer var med på fyra av platser på listan! Sydney kom sist på en sjundeplats. Alltså fyra hålor bland de sju bästa - i världen!
Jag undrar vem som gjorde undersökningen. För fyra av tio i en undersökning gällande alla världens städer, är inte det lite väl många? Man undrar ju om det inte var den Australiensiska turistföreningen som gjorde listan?
Australiensiska städer var med på fyra av platser på listan! Sydney kom sist på en sjundeplats. Alltså fyra hålor bland de sju bästa - i världen!
Jag undrar vem som gjorde undersökningen. För fyra av tio i en undersökning gällande alla världens städer, är inte det lite väl många? Man undrar ju om det inte var den Australiensiska turistföreningen som gjorde listan?
30 januari 2008
Ulf Sturesson
Ibland kommer man över musik av ren tur. Numera händer det tyvärr rätt sällan för skivor det köper jag inte längre och vårt internet tillåter inte att man laddar ner så mycket.
Under mitt första år efter gymnasiet var det en helt annan sak. Då köpte jag lätt tio skivor i månaden. Läste tidningar, lyssnade på radio, sökte på Internet och snackade med polare för att få tag på alla godbitar och sen beställdes det skivor från höger och vänster, indie från små hållor på landet och electro från Tyskland och England.
Högt och lågt blandades friskt. Mest högt fakiskt. En pärla jag hittade var Ulf Sturesson med skivan Allt jag ville säja. Tror det var på nån hemsida som jag såg den rekommenderas. Har aldrig hört något mer om den, än mindre någon låt.
Sitter med den i lurarna nu och njuter. Perfekt musik för kvällen, lagom melankoliskt och vackert. Så medan Ulf sjunger till mig säger jag god natt till er. Vi ses imorgon.
Under mitt första år efter gymnasiet var det en helt annan sak. Då köpte jag lätt tio skivor i månaden. Läste tidningar, lyssnade på radio, sökte på Internet och snackade med polare för att få tag på alla godbitar och sen beställdes det skivor från höger och vänster, indie från små hållor på landet och electro från Tyskland och England.
Högt och lågt blandades friskt. Mest högt fakiskt. En pärla jag hittade var Ulf Sturesson med skivan Allt jag ville säja. Tror det var på nån hemsida som jag såg den rekommenderas. Har aldrig hört något mer om den, än mindre någon låt.
Sitter med den i lurarna nu och njuter. Perfekt musik för kvällen, lagom melankoliskt och vackert. Så medan Ulf sjunger till mig säger jag god natt till er. Vi ses imorgon.
Hundtricket
Sitter uppe och jobbar med min hund-uppgift när Emelie säger att jag ska kolla på youtube. Hittar denna sköna bulldogen som är långt mycket bättre på att åka skateboard än vad jag någonsin lär bli.
Antagligen blir jag uppe hela natten och kollar på filmer istället nu...
">
Antagligen blir jag uppe hela natten och kollar på filmer istället nu...
">
Batman
Sydney är fullt av fladdermöss. Det är rätt märkligt faktiskt. I träden i den botaniska trädgården hänger de i stora klasar på dagarna och sover. Och varje kväll vaknar de till liv och flyger genom staden till Centennial Park bara en kort promenad från där vi bor.
På håll har jag sett dem flera gånger på sin nattliga resa och det känns lika häftigt varje gång.
Minns när jag var liten och vi hittade en väldigt liten fladdermus utanför huset där vi bodde i Helsingborg. Den var märkbart svag och vi tog med den upp. En uppochned vänd tvättkorg med ett snöre knutet tvärsigenom att hänga på fick fungera som boning. På kvällen matade vi den med honung och jag kommer ihåg hur en tunga inte större en ett par milimeter nöjt lapade i sig sin kvällsmat.
Det var den första fladdermusen jag såg.
Igår var jag nere med Jocke för att kolla på min gamla väns släktingar på nära håll.
Hela vägen ner gick vi och svettades i värmen och undrade om vi var kloka som gick ner för att kolla på flygande råttor. Men plötsligt stod vi mitt i ett myller av små dinosaurier - för så ser de nästan ut, svarta, pälsiga och med klor längst ut på vingarna och de små benen längst bak - och vi var med en gång som små barn på upptäcksfärd.
Ljudet från deras läderlika vingar och intensiva skrik fyllde parken medan de sakta vaknade upp. Hundratals, kanske tusentals.
Vi gick sakta vidare genom parken över till Woolloomoollo Wharf för att se dem från håll och passade på att kolla på de otroligt fina båtarna som ligger i hamnen där nere. Här har man på ena sida fantastiska resturanger och lägenheter, på andra sidan magnifika fartyg och bakom det en stad i solnedgång, full av fladdermöss. Det mina vänner är Sydney.
För att avsluta kvällen på ett värdigt sätt tog vi oss vidare ner till Darling Harbour för en fin glass, även den vid vattnet.
Den lilla rackaren hade nog också trivts här nere.
På håll har jag sett dem flera gånger på sin nattliga resa och det känns lika häftigt varje gång.
Minns när jag var liten och vi hittade en väldigt liten fladdermus utanför huset där vi bodde i Helsingborg. Den var märkbart svag och vi tog med den upp. En uppochned vänd tvättkorg med ett snöre knutet tvärsigenom att hänga på fick fungera som boning. På kvällen matade vi den med honung och jag kommer ihåg hur en tunga inte större en ett par milimeter nöjt lapade i sig sin kvällsmat.
Det var den första fladdermusen jag såg.
Igår var jag nere med Jocke för att kolla på min gamla väns släktingar på nära håll.
Hela vägen ner gick vi och svettades i värmen och undrade om vi var kloka som gick ner för att kolla på flygande råttor. Men plötsligt stod vi mitt i ett myller av små dinosaurier - för så ser de nästan ut, svarta, pälsiga och med klor längst ut på vingarna och de små benen längst bak - och vi var med en gång som små barn på upptäcksfärd.
Ljudet från deras läderlika vingar och intensiva skrik fyllde parken medan de sakta vaknade upp. Hundratals, kanske tusentals.
Vi gick sakta vidare genom parken över till Woolloomoollo Wharf för att se dem från håll och passade på att kolla på de otroligt fina båtarna som ligger i hamnen där nere. Här har man på ena sida fantastiska resturanger och lägenheter, på andra sidan magnifika fartyg och bakom det en stad i solnedgång, full av fladdermöss. Det mina vänner är Sydney.
För att avsluta kvällen på ett värdigt sätt tog vi oss vidare ner till Darling Harbour för en fin glass, även den vid vattnet.
Den lilla rackaren hade nog också trivts här nere.
29 januari 2008
Kaffemarathon
Tiden börjar bli knapp och de senaste dagarna har jag inte fått mycket gjort. Det är som i skolan, man samlar allt till sista dagen och då kör man tills man stupar. Varför lär man sig aldrig?
Kommer bli koffeinkickar av detta. Och kanske ett nytt rekord i att vara vaken?
Sydney, denna soldyrkande stad, är inte den mest optimala platsen på jorden för att skringa tankar just nu heller. Ett ständigt solsken och 30 grader höjer inte kreativiteten om man säger så, hjärnan i sin fantastiska prakt tänker hellre på stränder och svalkande bad.
Blir varken eller.
Kommer bli koffeinkickar av detta. Och kanske ett nytt rekord i att vara vaken?
Sydney, denna soldyrkande stad, är inte den mest optimala platsen på jorden för att skringa tankar just nu heller. Ett ständigt solsken och 30 grader höjer inte kreativiteten om man säger så, hjärnan i sin fantastiska prakt tänker hellre på stränder och svalkande bad.
Blir varken eller.
En rakning någon?
Efter att ha sett Sweeney Todd igår tror jag inte jag ska gå till en barberare. Ever.
27 januari 2008
Karaoke
Ja just det, för att fullborda den koreanska kvällen gick vi på karaoke efteråt.
Jag har aldrig varit på det förut, det närmaste jag kommit är SingStar hemma hos Lunkan, men jävlar vad kul det var! Skrämmande asiatiskt även där - det är nästan så de inte vill att ha västerländska besökare men det gjorde bara intrycket ännu mer genuint.
Jag har aldrig varit på det förut, det närmaste jag kommit är SingStar hemma hos Lunkan, men jävlar vad kul det var! Skrämmande asiatiskt även där - det är nästan så de inte vill att ha västerländska besökare men det gjorde bara intrycket ännu mer genuint.
Grön Chartreuse
Strong as hell.
Det finns grön Chartreuse i Australien. Om det förra inlägget verkar ologiskt beror det på just den drycken.
Här erbjuds man vatten till. Vekt. Men kanske smart i efterhand...
Urk.
Det finns grön Chartreuse i Australien. Om det förra inlägget verkar ologiskt beror det på just den drycken.
Här erbjuds man vatten till. Vekt. Men kanske smart i efterhand...
Urk.
En del av Korea
Efter vår stora besvikelse över Yum Chan för ett tag sedan lovade Narae att ta med oss på Koreansk barbeque istället. Många gånger har det stått på schemat men vi har varit tvungna att ställa in på grund av olika anledningar.
I fredags blev det dock av. Och jag säger så här, det var mycket att hålla reda på! Narae beställde och löjligt många tallrikar bars in.
Med rått kött.
För på Koreansk barbeque lagar man maten själv, med en grill mitt på bordet.
Det var gott och väldigt roligt men framförallt var det tur att Narae var med för att gå på koreansk, eller vilken asiatisk resturang som helst, är verkligen inte lätt för en som inte kan sederna eller språket.
Menyer på koreanska, personal som inte är bra på engelska, uteslutande koreaner som äter, galna koreanska tv-shower på tv överallt - det är som att vara i Korea. Kan jag tänka mig. I Sydney är asiaterna så många att de i många fall inte behöver lära sig engelska för att klara sig.
På gott och ont.
I fredags blev det dock av. Och jag säger så här, det var mycket att hålla reda på! Narae beställde och löjligt många tallrikar bars in.
Med rått kött.
För på Koreansk barbeque lagar man maten själv, med en grill mitt på bordet.
Det var gott och väldigt roligt men framförallt var det tur att Narae var med för att gå på koreansk, eller vilken asiatisk resturang som helst, är verkligen inte lätt för en som inte kan sederna eller språket.
Menyer på koreanska, personal som inte är bra på engelska, uteslutande koreaner som äter, galna koreanska tv-shower på tv överallt - det är som att vara i Korea. Kan jag tänka mig. I Sydney är asiaterna så många att de i många fall inte behöver lära sig engelska för att klara sig.
På gott och ont.
25 januari 2008
4th of July
Det händer igen! För fem år sedan spelade Bruce "the Boss" Springsteen inför fulla läktare på Ullevi. Jag minns det som igår.
Det var midsommar. Ett år efter studenten. Jag, Jocke, Robban, HåPe och några andra firade midsommar ute i en stuga vid kusten. Jamal hade bjudit oss på en fest som, tja, vi kanske inte riktigt hörde hemma på? Rika, lite "vuxnare" människor har aldrig varit något för oss. De brukar dock funka som tändvätska för oss.
Vädret var som det så ofta är runt midsommar, ostadigt, regn och sol omvartannat men festen blev jävligt kul trots allt. Intriger, ragg, berusning och förrvirring. Vi ägde stället.
Dagen efter skulle Jocke och Robban på konserten. Jag och Håpe följde med på tåget till Göteborg. Vi satt bredvid varandra och sa knappt ett ord på den korta resan. När vi kom fram sa vi båda samtidigt. "Jag kommer med!"
1000:- fattigare och med ett leende på läpparna stod vi några timmar senare inne på Ullevi och njöt. Solen sken över oss och Sverige visade upp sig från sin bästa sida. Det är än idag en av de bästa konserterna jag varit på och Bruce blev den dagen Bossen på allvar.
2008 är det dags igen. Tidigare i år sa Jocke att spelningarna var den 4e och 5e JUNI men idag så kom det fram att det är i juli. Då är jag hemma!
Så, jag kommer, det skulle jag inte missa för något. Inte Bruce på Ullevi med Robban och Jocke. HåPe, jag hoppas du kommer också!
Det var midsommar. Ett år efter studenten. Jag, Jocke, Robban, HåPe och några andra firade midsommar ute i en stuga vid kusten. Jamal hade bjudit oss på en fest som, tja, vi kanske inte riktigt hörde hemma på? Rika, lite "vuxnare" människor har aldrig varit något för oss. De brukar dock funka som tändvätska för oss.
Vädret var som det så ofta är runt midsommar, ostadigt, regn och sol omvartannat men festen blev jävligt kul trots allt. Intriger, ragg, berusning och förrvirring. Vi ägde stället.
Dagen efter skulle Jocke och Robban på konserten. Jag och Håpe följde med på tåget till Göteborg. Vi satt bredvid varandra och sa knappt ett ord på den korta resan. När vi kom fram sa vi båda samtidigt. "Jag kommer med!"
1000:- fattigare och med ett leende på läpparna stod vi några timmar senare inne på Ullevi och njöt. Solen sken över oss och Sverige visade upp sig från sin bästa sida. Det är än idag en av de bästa konserterna jag varit på och Bruce blev den dagen Bossen på allvar.
2008 är det dags igen. Tidigare i år sa Jocke att spelningarna var den 4e och 5e JUNI men idag så kom det fram att det är i juli. Då är jag hemma!
Så, jag kommer, det skulle jag inte missa för något. Inte Bruce på Ullevi med Robban och Jocke. HåPe, jag hoppas du kommer också!
24 januari 2008
A little help from my friends
Okej, hunden är inte så kul, jag förstår att ingen kommer med tips. Nu vill jag dock ha lite feedback. Kanske kan vara lite lättare? Om ni inte vill skriva en anonym kommentar så funkar även mail, facebook, sms och telefonsamtal. Inga brev tack, de hinner inte fram.
1) Handlar om att varför man vill jobba med 'creative communication'.
- Just nu har jag gjort två bildserier x 3 rutor. I den ena beskriver jag tre vardsgssitutioner (en hemma, en på jobbet, en med polare) då jag/vi kommer på och bollar med ideér. I den andra bildserien är jag på en reklambyrå och kommer först på en idé, presentarar sedan den och vinner slutligen pris för bästa reklam.
Något med en avslutande text i stil med "with an eager will to create - creatvie communication comes easy" underst.
1) Handlar om att varför man vill jobba med 'creative communication'.
- Just nu har jag gjort två bildserier x 3 rutor. I den ena beskriver jag tre vardsgssitutioner (en hemma, en på jobbet, en med polare) då jag/vi kommer på och bollar med ideér. I den andra bildserien är jag på en reklambyrå och kommer först på en idé, presentarar sedan den och vinner slutligen pris för bästa reklam.
Något med en avslutande text i stil med "with an eager will to create - creatvie communication comes easy" underst.
____________________
2. Skapa en bildreklam för något, en hobby eller ett band t.ex. Reklamen ska vända sig till någon som inte i vanliga fall skulle tycka om det.
Har inte så många att komma med än men:
- Bild på jorden som blir tankad, som på en bensinmack. Text i stil med att detta är ett önsketänkande och att det inte går - det är dags att sluta förstöra det som finns.
- Bild på ett badkar eller en sandlåda. Text ovanför: Ocean eller Beach. Reklam för Bondi eller kanske Sydney Buses...
- Fundera på något med en iPod. Kanske en kille som bär på en jävla massa skivor. How many records can you carry? iPod
- Under börsfallet kom denna. Bild på en snara. Text: The scouts told him how to make knots - not how to invest.
Reklam för en bank/investeringsföretag. Lite väl svart, jag vet...
Har inte så många att komma med än men:
- Bild på jorden som blir tankad, som på en bensinmack. Text i stil med att detta är ett önsketänkande och att det inte går - det är dags att sluta förstöra det som finns.
- Bild på ett badkar eller en sandlåda. Text ovanför: Ocean eller Beach. Reklam för Bondi eller kanske Sydney Buses...
- Fundera på något med en iPod. Kanske en kille som bär på en jävla massa skivor. How many records can you carry? iPod
- Under börsfallet kom denna. Bild på en snara. Text: The scouts told him how to make knots - not how to invest.
Reklam för en bank/investeringsföretag. Lite väl svart, jag vet...
____________________
3. Välj en av följande och gör en bildreklam.
a) Product: Stainmaster carpets
Proposition: Carpets that are impossible to stain
b) Product: Flight Centre
Proposition: Travel Cheaper
c) Product: Zippo
Proposition: Totally wind-proof lighters
a) En kille/tjej som målar om taket. Alla möbler är täckta med mattor.
b) Människor som reser på får.
En hemmabygd resemaskin som rycker och där det ligger kroppdelar lite överallt. Det har gått fel med andra ord
c) Bild på en reklamskylt (en sån stor som finns lite överallt) på bilden är det en reklam för Zippo där det står totally wind-proof lighters. Det ska blåsa som tusan och människor tar skydd bakom skylten. Fattar ni?
____________________
4) Beskriv en reklambild med under 50 ord som jag tycker om och varför.
Har valt denna bilden
Texten är väl inte final men:
"The eyes of the children says it all - AIDS effect everyone.
This ad does not want to sell you anything, it just make you wake up - and wanna help."
____________________
5) Hunden. Den ser lite ut som hunden Laika. Kanske gör något om det. Har funderat på hundtricket och en matchmakingreklam också.
Har några till men de är så ofärdiga och behöver nog förklaras lite mer för att skriva dem.
Har ni NÅGOT att komma med? Orkade säkert inte läsa allt... Oavsett, ha det gött, nu ska vi ut och äta.
Har det hänt något?
Kan hålla med att det kan ha tolkats lite lustigt. Först ett inlägg där det tar slut sedan ett där en flygbiljett bokas om.
Men nej, det är inte mig det tog slut med, det handlar om en av våra blommor som är lite hängig och hem det kommer vi inte fören den 20e Juni.
Alrite?
Men nej, det är inte mig det tog slut med, det handlar om en av våra blommor som är lite hängig och hem det kommer vi inte fören den 20e Juni.
Alrite?
23 januari 2008
Årets film
Såg att nomineringarna kommit för årets Oscars. Årets film måste bli Juno, eller möjligtvis No country for old men. Vad Michael Clayton gör där fattar jag inte riktigt. Och Försoningen, ärligt talat var det en rätt lam kärlekshistoria va? Schyst start, kunde blivit bra, men ne-ne. Att American gangsters inte är med är synd, det var en av de bättre gangsterfilmerna på väldigt länge. Och varken Russel Crowe eller Denzel Washington blev nominerade.
Nåja, go Juno.
Nåja, go Juno.
Kurragömma?
När vi ändå pratar om flygplan så undrar jag vart Jocke tagit vägen. Han landade för en och en halv timme sedan men har inte behagat dyka upp än. Skulle inte förvåna mig om han blivit blåst av en taxidriver.
Flygbolagsbyråkrati
Att flyga är så otroligt jävla mycket rörigare än det borde vara. Inte nog med att man måste befinna sig på flygplatsen timmar före avfärd, genomgå en rigorös säkerhetskontroll, frestas att köpa sprit som man i 90% av världens länder inte får ta med sig in ändå, väl ombord sitta trångt och om det vill sig riktigt jävligt illa krascha/kapas och säga nattinatti.
Inte ens på marken verkar luftkarusellen agera som alla andra. Igår skulle jag boka om vår hemresa, vi är inte så sugna på att komma hem till ett mörkt februarisverige av uppenbara anledningar, så jag ringde till Cathay Pacific och prata med dem. Alla grönt, nytt hemresedatum. Var bara tvungen att ringa British Airways och avboka resan mellan London och Köpenhamn. Visst, fixar la jag. Men icke sa nicke, det kan inte de göra - det måste Cathay Pacific sköta säger de och hänvisar mig tillbaka till dem.
Förvånad? Nä, inte direkt. Nåja, idag ringde jag åter till Cathay och förklarade vad jag fått reda på igår. Vet ni vad lösningen blev?
Att vi inte gör ett skit, vi låter helt enkelt platserna vara tomma. Fruktansvärt klyftigt tycker jag. Ska det vara så krångligt för bolagen att komma överens?
Inte ens på marken verkar luftkarusellen agera som alla andra. Igår skulle jag boka om vår hemresa, vi är inte så sugna på att komma hem till ett mörkt februarisverige av uppenbara anledningar, så jag ringde till Cathay Pacific och prata med dem. Alla grönt, nytt hemresedatum. Var bara tvungen att ringa British Airways och avboka resan mellan London och Köpenhamn. Visst, fixar la jag. Men icke sa nicke, det kan inte de göra - det måste Cathay Pacific sköta säger de och hänvisar mig tillbaka till dem.
Förvånad? Nä, inte direkt. Nåja, idag ringde jag åter till Cathay och förklarade vad jag fått reda på igår. Vet ni vad lösningen blev?
Att vi inte gör ett skit, vi låter helt enkelt platserna vara tomma. Fruktansvärt klyftigt tycker jag. Ska det vara så krångligt för bolagen att komma överens?
Natt-tugg
Klockan närmar sig ett och det enda jag kan se framför mig är en stor irländsk flagga. Försöker komma på reklamuppslag men allt går så långsamt just nu. Fem uppgifter som måste lösa ligger framför mig och i sin enkelhet känns det nästan som de hånar mig.
Tre av dem har jag släppt. De är klara för tillfället. En fjärde är på gång. Men hunden? Vad ska jag ta mig till med den? Människans bästa vän? Jojo, inte just nu i alla fall. Har vridit och vänt på den men det enda jag kan komma på är att jag inte tycker om den.
Så vänner, om jag går och lägger mig nu, kan inte ni lämna förslag till mig medan jag sover. Det är så mysigt när ni skriver. Vill ni se den hittar ni byrackan i länken som jag skrev för några dagar sedan.
Tre av dem har jag släppt. De är klara för tillfället. En fjärde är på gång. Men hunden? Vad ska jag ta mig till med den? Människans bästa vän? Jojo, inte just nu i alla fall. Har vridit och vänt på den men det enda jag kan komma på är att jag inte tycker om den.
Så vänner, om jag går och lägger mig nu, kan inte ni lämna förslag till mig medan jag sover. Det är så mysigt när ni skriver. Vill ni se den hittar ni byrackan i länken som jag skrev för några dagar sedan.
22 januari 2008
En komplicerad relation
Hur läser man av någon? Jag har ingen aning, vilket tydligt visat sej i min obefintliga pokerkarriär.
Visst kan man känna av vibbar hos någon man känner väl. Lite solkig, trist och tråkig. Eller sprudlande, glad och blomstrande. Men när vet man vilket humör som kräver vilken respons?
När det gäller dej vet jag inte alls.
Hur vet jag om du vill att jag ska prata vänligt med dej över ett glas vatten, eller om du bara vill vara ifred för att du känner dej lite hängig? Speciellt när vi inte kan kommunicera med varandra på ett bra sätt?
Det är som att vi talar olika språk. Jag frågar och du är tyst. Avlägsen och inte alls särskilt hjälpsam.
Som det ser ut nu så kommer vår relation snart nå ett tragiskt slut. Personligen vet jag inte hur jag kommer reagera. Antingen sörjer jag inte alls och skaffar snart en ny. Eller så kommer den här tragedin beröra mej mer än vanligt. Du kommer vara den sista i raden av bekantskaper som jag haft under åren.
Ska jag vara helt uppriktig känns det en aning sorgligt. På något sätt är det som om det inte funkar med dej, så kommer det aldrig funka med någon...
Jag vet att jag inte alltid är där för dej, och att jag inte alltid förstår vad du vill. Det är det jag försöker säga nu. Men om du orkar stå ut med mej, bara ett litet tag till, så lovar jag att jag ska bättra mej.
Men kan du inte hjälpa mej lite på vägen?
Säg bara om du vill att jag ska vattna dej eller inte?
Visst kan man känna av vibbar hos någon man känner väl. Lite solkig, trist och tråkig. Eller sprudlande, glad och blomstrande. Men när vet man vilket humör som kräver vilken respons?
När det gäller dej vet jag inte alls.
Hur vet jag om du vill att jag ska prata vänligt med dej över ett glas vatten, eller om du bara vill vara ifred för att du känner dej lite hängig? Speciellt när vi inte kan kommunicera med varandra på ett bra sätt?
Det är som att vi talar olika språk. Jag frågar och du är tyst. Avlägsen och inte alls särskilt hjälpsam.
Som det ser ut nu så kommer vår relation snart nå ett tragiskt slut. Personligen vet jag inte hur jag kommer reagera. Antingen sörjer jag inte alls och skaffar snart en ny. Eller så kommer den här tragedin beröra mej mer än vanligt. Du kommer vara den sista i raden av bekantskaper som jag haft under åren.
Ska jag vara helt uppriktig känns det en aning sorgligt. På något sätt är det som om det inte funkar med dej, så kommer det aldrig funka med någon...
Jag vet att jag inte alltid är där för dej, och att jag inte alltid förstår vad du vill. Det är det jag försöker säga nu. Men om du orkar stå ut med mej, bara ett litet tag till, så lovar jag att jag ska bättra mej.
Men kan du inte hjälpa mej lite på vägen?
Säg bara om du vill att jag ska vattna dej eller inte?
Juno
Om den här filmen går i Sverige (eller var du nu befinner dej) så förstår jag inte vad ni sitter här och gör nu. Lyft på arslet och spring iväg till närmaste biograf! Pronto!
Det var kärlek vid första ögonkastet och ju närmare slutet kom, desto mer älskade jag.
Sen fick jag gå hem med Johan istället. Men det är okej. Han duger.
Det var kärlek vid första ögonkastet och ju närmare slutet kom, desto mer älskade jag.
Sen fick jag gå hem med Johan istället. Men det är okej. Han duger.
20 januari 2008
Förtydligande
Tydligen är det inte VM i tennis som pågår nu. Nåt sånt har de inte. Det är nåt som heter Grand Slam och sådana spelas det 4 på ett år.
Det var då till att vara speciell.
Det var då till att vara speciell.
Att snacka tennis #2
Emelie: "Vinner hon nu då om hon får poäng?"
Johan: "Nä, hon måste vinna med 2 bollar"
Emelie: "Hurdå menar du? Spelar de till 60 då?"
Johan: "Nä, de spelar till 40, sen blir det game och sen advantage"
Emelie: "Så game är 50 då?
Johan: "Nej, det går till 40, sen blir det game. Men om det är 40 lika blir det advantage och sen game"
Emelie: "Så då är advantage 50 och game 60?"
Johan: "Nej, det går till 40. Sen får nästa person som vinner en boll advantage"
Emelie: "Och vinner då eller?"
Johan: "Nej, om den andra spelaren vinner nästa boll går de tillbaka till 40"
Emelie: "Va? Varför fortsätter de inte bara? Det är ju skitkonstigt!"
Johan: "Nej, det är det inte älskling, det är bara du som inte fattar"
Emelie: "Hmpf..."
------- 10 minuter senare -------
Emelie: "Men vad hände nu?"
Johan: "Tie break. Nu spelar de till sju och måste vinna med två"
Emelie: "Så 15, 30, 40, 50, 60, 70, 80 då eller?"
Johan: "Nä, nu räknar de 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7"
Emelie: "Men va f-n... Varför räknar de inte bara så från början?"
Johan: "Nä, hon måste vinna med 2 bollar"
Emelie: "Hurdå menar du? Spelar de till 60 då?"
Johan: "Nä, de spelar till 40, sen blir det game och sen advantage"
Emelie: "Så game är 50 då?
Johan: "Nej, det går till 40, sen blir det game. Men om det är 40 lika blir det advantage och sen game"
Emelie: "Så då är advantage 50 och game 60?"
Johan: "Nej, det går till 40. Sen får nästa person som vinner en boll advantage"
Emelie: "Och vinner då eller?"
Johan: "Nej, om den andra spelaren vinner nästa boll går de tillbaka till 40"
Emelie: "Va? Varför fortsätter de inte bara? Det är ju skitkonstigt!"
Johan: "Nej, det är det inte älskling, det är bara du som inte fattar"
Emelie: "Hmpf..."
------- 10 minuter senare -------
Emelie: "Men vad hände nu?"
Johan: "Tie break. Nu spelar de till sju och måste vinna med två"
Emelie: "Så 15, 30, 40, 50, 60, 70, 80 då eller?"
Johan: "Nä, nu räknar de 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7"
Emelie: "Men va f-n... Varför räknar de inte bara så från början?"
Att snacka tennis
Emelie: "Vad hände nu? Varför slutade de spela?"
Johan: "Vet inte, var bollen ute?"
Emelie: "Jag vet inte, de bara slutade och nu pratar han med henne men jag fattar inte vad han säger"
Johan: "Spelade hon bollen fast att den var ute?"
Emelie: "Jag vet inte, hon slog på bollen..."
Johan: "När den var ute?"
Emelie: "Jag vet inte, den var i luften"
Johan: "Linjedomaren sa tydligen att den var ute"
Emelie: "Jag fattar inte"
Johan: "Han sa att bollen var ute"
Emelie: "Hon sa nåt om att hon hörde vad han sa, men jag fattar inte vad som hände"
Emelie: "Jag fattar inte..."
Johan: "Vet inte, var bollen ute?"
Emelie: "Jag vet inte, de bara slutade och nu pratar han med henne men jag fattar inte vad han säger"
Johan: "Spelade hon bollen fast att den var ute?"
Emelie: "Jag vet inte, hon slog på bollen..."
Johan: "När den var ute?"
Emelie: "Jag vet inte, den var i luften"
Johan: "Linjedomaren sa tydligen att den var ute"
Emelie: "Jag fattar inte"
Johan: "Han sa att bollen var ute"
Emelie: "Hon sa nåt om att hon hörde vad han sa, men jag fattar inte vad som hände"
Emelie: "Jag fattar inte..."
Australian Open
Just nu pågår Australian Open nere i Melbourne som flera av er säkert vet. Själv har jag aldrig fattat sporten, även om jag gjorde ett ganska tappert försök att lära mej förra sommaren. Men det betyder inte att jag förstår vad det är de gör. Att man ska få bollen över nätet är ju givet. Men sen då?
Johan har försökt förklara men det går bara inte in!
Här är en liten lista på saker jag inte förstår:
1. Varför räknar man 15, 30, 40? Var finns logiken?
2. Varför spelar tjejer bäst av tre game, men killar spelar bäst av fem?
3. What's with the jewlery (läs: örhängen)? Alla tjejer har dem. Ju större och gnistrande, desto bättre.
4. Hur i hela helskotta hinner de se om bollen är på linjen eller inte?
5. Vad är antagningskraven för bollkallarna? 60 meter på 2 sekunder?
6. Blir inte bollarna äckliga om man stoppar dem innanför trosorna?
Johan har försökt förklara men det går bara inte in!
Här är en liten lista på saker jag inte förstår:
1. Varför räknar man 15, 30, 40? Var finns logiken?
2. Varför spelar tjejer bäst av tre game, men killar spelar bäst av fem?
3. What's with the jewlery (läs: örhängen)? Alla tjejer har dem. Ju större och gnistrande, desto bättre.
4. Hur i hela helskotta hinner de se om bollen är på linjen eller inte?
5. Vad är antagningskraven för bollkallarna? 60 meter på 2 sekunder?
6. Blir inte bollarna äckliga om man stoppar dem innanför trosorna?
19 januari 2008
Klockan tickar
Nu är det slut. Inga fler dagar på Farage, istället två veckors pluggande. Intagningsprovet släpptes igår (finns här) och det känns spännnade! Kommer inte bli så mycket gjort i helgen för jag ska jobba på Somedays idag (klädbutik som säljer svenska märken) och hjälpa till att stänga två Farage butiker på söndag som ska renoveras. Men efter det, då jävlar ska det produceras.
18 januari 2008
Lägesrapport
Klockan är tre och jag sitter i soffan. Har glott på två värdelösa filmer och väntar med den tredje till Johan kommer hem. Har inte sovit under natten vilket resulterat i en huvudvärk från helvetet. Kan inte somna nu heller av oklar anledning. Lägenheten luktar hasch, också det av oklar anledning. Måhända har det att göra med de förbannade irländarna i lägenheten mittemot.
Jag är sjuk och har tråkigt.
Jag är sjuk och har tråkigt.
17 januari 2008
MacBook Air
Nu har de gjort det igen. Fantasiprylar tycks skapas på löpande band i Californinen, är det något i vattent? Denna gången är det världens tunnaste laptop som ser dagens ljus.
Om Apples alla genier skulle försöka skapa en tisdsmaskin eller en evighetsapparat, tja varför inte lösningen på alla världens problem - ja då skulle de nog lyckas. Och lösningarna skulle vara jävligt snygga. Som vanligt.
Om Apples alla genier skulle försöka skapa en tisdsmaskin eller en evighetsapparat, tja varför inte lösningen på alla världens problem - ja då skulle de nog lyckas. Och lösningarna skulle vara jävligt snygga. Som vanligt.
16 januari 2008
Älskade barn
Mrs Worthington: "Älskling, älskling, skynda fort - vår son är på TV!"
Mr Worthington: "Men vad säger du käraste, har vårt lilla gossebarn blivit en TV-kändis?"
Mrs Worthingtong: "Ja, det verkar visst inte bättre, raraste. Men jag undrar vad han gör på nyheterna nu när vi är här borta på semester?"
Mr Worthington: "Vem vet lilla du, vem vet. Han har ju alltid varit ett klokt barn, vår son. Kanske har han vunnit ett pris? Eller rädddat ett litet barn ur ett brinnande hus? Eller, det skulle inte förvåna mej om han rent ut av lagat mat åt alla de uteliggare som kläder Melbournes gator och bjudit in dem till vårt kära hem."
Mrs Worthington: "Ja, du har så rätt min kära make. Visst är han klok och omtänksam vår son. Så måste det ju vara. Ska vi ta nu och titta på inslaget?"
Mr Worthington: "Det gör vi gumman min, vad han än tagit sej för är jag övertygad om att jag aldrig kommer bli stoltare."
15 januari 2008
Skitkul, I promise
Mikebike, ännu en i raden briljanta bloggare. Och ännu en göteborgare, verkar som det är dom som är bäst på att förmedla något - humör, sorg, upplevelser eller skit oavsett vilket är det oftast läsvärt. Inlägget nedan sätter fart på tårkanalerna, och skrattmusklerna, för att inte tala om alla bilder som dyker upp i huvudet på en...! Läs.
http://bloggfrossa.blogspot.com/2005/12/bajskontakt-av-tredje-graden.html
http://bloggfrossa.blogspot.com/2005/12/bajskontakt-av-tredje-graden.html
It's a small world
Pappa är påväg till Paris och när han bytte i Bangkok träffade han ett trevligt svenskt par. Det var föräldrarna till Elins kusins (Mattias) fru.
Som sagt.
Som sagt.
I ärlighetens namn
Är det inte härligt när man åker förbi en kyrka och läser:
"This church is not full of hypocrits. There is always room for more."
Dit skulle till och med jag kunna tänka mej att gå.
"This church is not full of hypocrits. There is always room for more."
Dit skulle till och med jag kunna tänka mej att gå.
14 januari 2008
Fråga: När vet man att man är svensk på kontoret?
Svar: När man kommer till jobbet efter 3 veckors semester och är den enda med solbränna.
Fuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuck!
Skulle lägga över allt från datorn på en extern hårddisk. Det gjorde jag. Och deletade från datorn. När jag skulle deleta bilderna kom följande fråga...
"Filen är för stor för papperskorgen. Vill du radera den for ever and ever and ever and never ever, ever, everest see them again?"
Ni förstår vad som hände... Den förbannade bildmappen hade bestämt sej för att bara kopiera över några av mapparna till hårddisken. Nämligen från R och nedåt. Den 18 bokstaven i vårt 28-taliga alfabet. R. Och hur mycket sparar man på X,Y, Z, Å, Ä, Ö?
Okej, jag har bott i Borås i två år så X har jag väl en del... Men de andra? Det ger alltså den 18:e bokstaven av 22 användbara bokstäver. Arton, Nitton, Tjugo, Tjugoett, Tjugotvå. Det är 5 bokstäver och 17.85% av alfabetet.
Why, oh, why sparade jag inte mer bilder under exempelvis; Öltunna med polarna, Ölandssemsester i Luleå, Är det här verkligen nåt att spara, Åh, vad vi hade kul, Zebror och annat på skolbalen 2000, X antal år kvar till döden, Utan bilder inget skoj, osv, osv...
Så nu ber jag. Jag ber på mina bara (men hyfsat solbrännda) knän att ni kan skicka lite bilder till mej? Om det finns lite tid över där hemma, släng fram en liten CD och tryck på "bränn" där det verkar väsentligt. Sen kan ni väl skicka den till:
Världens största idiot
14/40 Holt Street
Surry Hills, NSW, 2010
Australia
PLEAAAASE!! Sen är jag er för alltid!
"Filen är för stor för papperskorgen. Vill du radera den for ever and ever and ever and never ever, ever, everest see them again?"
Ni förstår vad som hände... Den förbannade bildmappen hade bestämt sej för att bara kopiera över några av mapparna till hårddisken. Nämligen från R och nedåt. Den 18 bokstaven i vårt 28-taliga alfabet. R. Och hur mycket sparar man på X,Y, Z, Å, Ä, Ö?
Okej, jag har bott i Borås i två år så X har jag väl en del... Men de andra? Det ger alltså den 18:e bokstaven av 22 användbara bokstäver. Arton, Nitton, Tjugo, Tjugoett, Tjugotvå. Det är 5 bokstäver och 17.85% av alfabetet.
Why, oh, why sparade jag inte mer bilder under exempelvis; Öltunna med polarna, Ölandssemsester i Luleå, Är det här verkligen nåt att spara, Åh, vad vi hade kul, Zebror och annat på skolbalen 2000, X antal år kvar till döden, Utan bilder inget skoj, osv, osv...
Så nu ber jag. Jag ber på mina bara (men hyfsat solbrännda) knän att ni kan skicka lite bilder till mej? Om det finns lite tid över där hemma, släng fram en liten CD och tryck på "bränn" där det verkar väsentligt. Sen kan ni väl skicka den till:
Världens största idiot
14/40 Holt Street
Surry Hills, NSW, 2010
Australia
PLEAAAASE!! Sen är jag er för alltid!
13 januari 2008
Roadtrip
Sista dagen på semestern för mej, pappa och Johan så vi hyrde en bil och drog iväg på äventyr. Efter att ha besökt en mysig strand med alldeles för många skitungar för våran smak, fortsatte vi vidare uppåt kusten mot ett vattenfall syrran besökt tre år tidigare.
Långt in i nationalparken åkte vi. Djupare och djupare, tills vi äntligen hittade vad vi sökte. Vad syrran beskrivit som en två minuters promenad till vattenfallet - på vad jag trodde var en upptrampad väg, helst asfalterad - visade sej vara bush hiking på högsta nivå.
Det var trädklättrande, vattenvadande, berggetshoppande och småkrypsåskådning på alldeles (enligt min smak) för nära håll. Speciellt efter ett besök på Australian museum dagen innan där jag fick lära mej att the Sydney funnelweb spider (ett av världens 9 farligaste djur, och som namnet antyder bor i Sydney) har högsäsong för tillfället (vet inte om de betyder att de firar nån slags högtid eller bara fortplantar sej mer än vanligt).
Efter vad som verkade som en evighet och med en adrenalinnivå som skulle visa högre utslag än Marion Jones dopingtest, var vi framme.
Eftersom det var första gången jag varit vid ett faktiskt vattenfall (om man inte räknar de 5 jag och syrran svettades blod och tårar för att ta oss till i Thailand, bara för att upptäcka att de var uttorkade) så var jag ju bara tvungen att bada.
Jag var dock inte den enda som var tveksam på huruvida det skulle vara säkert att simma över till vattenfallet, så det blev att leka "hela havet stormar" på de hala stenarna runt vattnethålet. Vet inte om aligatorer lever i sötvatten, men jag hade inte tänkt vara först med att se efter så med tungan rätt i mun var det bara att halka efter de andra.
Det var kal(l)t...
Långt in i nationalparken åkte vi. Djupare och djupare, tills vi äntligen hittade vad vi sökte. Vad syrran beskrivit som en två minuters promenad till vattenfallet - på vad jag trodde var en upptrampad väg, helst asfalterad - visade sej vara bush hiking på högsta nivå.
Det var trädklättrande, vattenvadande, berggetshoppande och småkrypsåskådning på alldeles (enligt min smak) för nära håll. Speciellt efter ett besök på Australian museum dagen innan där jag fick lära mej att the Sydney funnelweb spider (ett av världens 9 farligaste djur, och som namnet antyder bor i Sydney) har högsäsong för tillfället (vet inte om de betyder att de firar nån slags högtid eller bara fortplantar sej mer än vanligt).
Efter vad som verkade som en evighet och med en adrenalinnivå som skulle visa högre utslag än Marion Jones dopingtest, var vi framme.
Eftersom det var första gången jag varit vid ett faktiskt vattenfall (om man inte räknar de 5 jag och syrran svettades blod och tårar för att ta oss till i Thailand, bara för att upptäcka att de var uttorkade) så var jag ju bara tvungen att bada.
Jag var dock inte den enda som var tveksam på huruvida det skulle vara säkert att simma över till vattenfallet, så det blev att leka "hela havet stormar" på de hala stenarna runt vattnethålet. Vet inte om aligatorer lever i sötvatten, men jag hade inte tänkt vara först med att se efter så med tungan rätt i mun var det bara att halka efter de andra.
Det var kal(l)t...
...och halt!
11 januari 2008
It's a deal
Vår lägenhet har som sagt fått en ny ägare. En kvinna som tycks ha dollartecken i blicken. I början på veckan fick vi nämligen ett brev som sa att hon vill ha $370 i veckan, en ökning med $50. Alldeles för dyrt enligt oss.
Men vad göra?
Lite panik utbrött och en vild jakt på en ny bostad startade samtidigt som jag förde några ostadiga samtal med nya ägarens agent.
Idag var det dags för nästa visning. Var det tänkt. Medan vi låg på stranden ringde nämligen agentsnubben och sa att tanten gick med på $350! Det var precis vad vi hade kunnat tänka oss! Taget sa jag och det var det!
I vissa stunder har jag faktiskt sett fram emot att flytta. Hade varit skönt med ett seperat sovrum till exempel. Men vår lägenhet ligger verkligen helt perfekt. Och vår balkong är oslagbar. Dessutom vill vi flytta till havet nästa gång det blir av, och att leta efter en lägenhet vid det stora blå på sommaren är bland det löjligaste man kan göra i Sydney eftersom det blir så dyrt. Så det spar vi på till vi kommer ner igen efter att ha hälsat på er.
Men vad göra?
Lite panik utbrött och en vild jakt på en ny bostad startade samtidigt som jag förde några ostadiga samtal med nya ägarens agent.
Idag var det dags för nästa visning. Var det tänkt. Medan vi låg på stranden ringde nämligen agentsnubben och sa att tanten gick med på $350! Det var precis vad vi hade kunnat tänka oss! Taget sa jag och det var det!
I vissa stunder har jag faktiskt sett fram emot att flytta. Hade varit skönt med ett seperat sovrum till exempel. Men vår lägenhet ligger verkligen helt perfekt. Och vår balkong är oslagbar. Dessutom vill vi flytta till havet nästa gång det blir av, och att leta efter en lägenhet vid det stora blå på sommaren är bland det löjligaste man kan göra i Sydney eftersom det blir så dyrt. Så det spar vi på till vi kommer ner igen efter att ha hälsat på er.
09 januari 2008
Potatisfötter
Fick en pedikyr av Therese i julklapp och idag kändes som en bra dag att utnyttja den, efter gårdagens behandling var de små fötterna så att säga uppvärmda.
Det var intressant. I den lilla hektiska salongen satt kvinnor, tjejer, damer, ja kalla dem vad ni vill, och fick sina händer och fötter polerade. Som ensam kille fick jag en del blickar när jag klev in och sa att jag ville få en pedikyr.
Det som intresserade mig mest var när min stylist började hyvla mina fötter med något som liknade en potatisskalare. Stora flagor med hud virvlade runt och jag undrade om det såg ut så här på alla.
Och i samma tankeveva började jag fundera på om inte mina deformerade, misskötta, stela fötter är roligare att jobba med än små fina tjejfötter?
Fina blev de i alla fall så nu borde jag gå barfota varje dag för att visa alla!
Det var intressant. I den lilla hektiska salongen satt kvinnor, tjejer, damer, ja kalla dem vad ni vill, och fick sina händer och fötter polerade. Som ensam kille fick jag en del blickar när jag klev in och sa att jag ville få en pedikyr.
Det som intresserade mig mest var när min stylist började hyvla mina fötter med något som liknade en potatisskalare. Stora flagor med hud virvlade runt och jag undrade om det såg ut så här på alla.
Och i samma tankeveva började jag fundera på om inte mina deformerade, misskötta, stela fötter är roligare att jobba med än små fina tjejfötter?
Fina blev de i alla fall så nu borde jag gå barfota varje dag för att visa alla!
08 januari 2008
Kan du vissla Johanna?
Att kunna busvissla har alltid imponerat mig. Själv har jag aldrig kunnat. Det är bara att stoppa fingrarna i munnen och blåsa sägs det men det brukar mest resultera i blöta fingrar och löjliga ljud.
För ett tag sedan frågade jag Emelie om hon kunde busvissla? Nä, sa hon då och jag trodde henne så klart. Borde väl lärt mig idag att hon inte hört vad jag sa och bara mumlade något. För idag när jag frågade om hon inte ens visste hur man skulle göra så gjorde hon det - busvisslade!
Kan hon så kan jag tänkte jag och efter att mycket spottande och fräsande fick jag till slut till det. Inte den fräcka varianten med tumen och pek- eller långfingret utan den goa hederliga med båda pekfingrarna och långfingrarna. Båda nävarna i munnen alltså, konstigt att de finns plats för något ljud att komma ut...
Erkänner att min teknik inte är fullfjädrad och att det inte funkar varje gång men jag kan. Nu är jag en av de fräcka som jag imponerades av när jag var liten och har en sak mindre att ticka av på 'att-kunna-listan'. Känns bra.
För ett tag sedan frågade jag Emelie om hon kunde busvissla? Nä, sa hon då och jag trodde henne så klart. Borde väl lärt mig idag att hon inte hört vad jag sa och bara mumlade något. För idag när jag frågade om hon inte ens visste hur man skulle göra så gjorde hon det - busvisslade!
Kan hon så kan jag tänkte jag och efter att mycket spottande och fräsande fick jag till slut till det. Inte den fräcka varianten med tumen och pek- eller långfingret utan den goa hederliga med båda pekfingrarna och långfingrarna. Båda nävarna i munnen alltså, konstigt att de finns plats för något ljud att komma ut...
Erkänner att min teknik inte är fullfjädrad och att det inte funkar varje gång men jag kan. Nu är jag en av de fräcka som jag imponerades av när jag var liten och har en sak mindre att ticka av på 'att-kunna-listan'. Känns bra.
I am legend
Utmattad. Det är känslan som infinner sig efter att ha sett filmen rubriken syftar till. Nästan två timmar på helspänn tar på krafterna. En rätt standard handling - katastrof, de flesta döda, galna varelser, räddning, slut - men jag tyckte att den var bra!
Och att jag fick med Emelie var högst överraskande. Har för mig att hon flög i taket över någon scen i Ratatouille, vilket säger en del.
Hela filmen lär hon inte sett (eller hört) men hon skrek inte högt i alla fall. Det var modigt!
Och att jag fick med Emelie var högst överraskande. Har för mig att hon flög i taket över någon scen i Ratatouille, vilket säger en del.
Hela filmen lär hon inte sett (eller hört) men hon skrek inte högt i alla fall. Det var modigt!
One hobbit down, one to go
För nån vecka sedan köpte jag små vaxstrips i affären när jag hade tråkigt. Och när jag kom hem hittade jag småhår lite överallt som jag kunde dra bort - jag hade hur kul som helst. Lite på tårna - ritsch, borta - lite på handen - ritsch, borta - och så vidare. Men efter ett tag hade jag inte mycket hår kvar. Eller iallafall inget som jag ville bli av med. Då såg jag Johans fötter dinglandes från soffan...
Sedan dess har operation hobbit ägt rum. Men det var inte förrän idag som fienden äntligen gav med sej. När vi kom hem från gymmet och en nyduschad Johan slängt på sej sina nya aladdinbyxor, tittade han ner på sina stora, håriga hobbitfötter och sa:
"Älskling, du kanske kan få testa att vaxa en tå ändå..."
Med ett elakt grin på läpparna gnuggade jag mina händer av upphetsning och sprang till badrummet för att hämta diverse redskap som kunde behövas.
Nu har jag gjort en fot, det råkade visst bli mer än en tå, och har en fot to go. Johan har svurit sej blå och bett mej sluta några gånger. Men jag känner att det är mitt ansvar att slutföra min uppgift. Man kan inte bara ge upp jobbet half done så att säga. Eller hur? Så nu kör vi igång med den andra. Om ni vaknade inatt av ett avlägset skrik på hjälp så var det förmodligen Johan.
Tar en bild nu så ni kan se före och efter.
Sedan dess har operation hobbit ägt rum. Men det var inte förrän idag som fienden äntligen gav med sej. När vi kom hem från gymmet och en nyduschad Johan slängt på sej sina nya aladdinbyxor, tittade han ner på sina stora, håriga hobbitfötter och sa:
"Älskling, du kanske kan få testa att vaxa en tå ändå..."
Med ett elakt grin på läpparna gnuggade jag mina händer av upphetsning och sprang till badrummet för att hämta diverse redskap som kunde behövas.
Nu har jag gjort en fot, det råkade visst bli mer än en tå, och har en fot to go. Johan har svurit sej blå och bett mej sluta några gånger. Men jag känner att det är mitt ansvar att slutföra min uppgift. Man kan inte bara ge upp jobbet half done så att säga. Eller hur? Så nu kör vi igång med den andra. Om ni vaknade inatt av ett avlägset skrik på hjälp så var det förmodligen Johan.
Tar en bild nu så ni kan se före och efter.
07 januari 2008
Hunter Valley
I lördags åkte vi till Hunter Valley för lite vinprovning. Trodde aldrig jag skulle tröttna på vin, men I tell you - när man testat mer än 20 sorter börjar man bli lite spyfärdig. Fast inte syrran. Hon var full som en kastrull och njöt helhjärtat av sin födelsedag.
Bäst var när jag efter några glas sa till henne att man känner smaken mycket mer om man rullar runt vinet i munnen lite innan man sväljer (inget spottande här inte). Sen lurade jag i henne att man skulle gurgla vinet för att förhöja smaken ytterligare. Som tur var fick jag fram att det var ett skämt precis när hon slängde bak huvudet för en testomgång. Hade blivit lite pinsamt annars... fast mycket roligare...
Skit också, jag skulle inte ha sagt nåt.
Bäst var när jag efter några glas sa till henne att man känner smaken mycket mer om man rullar runt vinet i munnen lite innan man sväljer (inget spottande här inte). Sen lurade jag i henne att man skulle gurgla vinet för att förhöja smaken ytterligare. Som tur var fick jag fram att det var ett skämt precis när hon slängde bak huvudet för en testomgång. Hade blivit lite pinsamt annars... fast mycket roligare...
Skit också, jag skulle inte ha sagt nåt.
Bäst före datum
Jag har blivit godkänd! Eller mitt visum har blivit godkänt. Vet inte riktigt hur man säger. Hur som helst är det jävligt bra och gäller till 2011. Så nu har jag firat med ett par nya skor!
04 januari 2008
Radioskugga
Nu åker vi upp till Port Stevens i några dagar så i värsta fall dröjer det ett tag innan vi ses igen.
Adios!
Adios!
02 januari 2008
Phew...
Är det inte det ena så är det det andra. Är det inte för varmt så är det för kallt. Är det inte för regnigt så är det för torrt. Und so weiter.
Vädret är ett ämne det alltid går att falla tillbaka på, oavsett situation - hur tråkigt det än är. Det är det som avgör om vi har en "härlig" semester eller inte. En "underbar" sommar eller en "hemskt tråkig" vinter. Om vi stannar inne och har filmkväll, eller om vi går ut och grillar med våra nära och kära.
Sen finns det ju alltid de som trotsar vädret, drar på sej passande kläder, slänger upp en presenning och grillar ändå. Eller stannar inne en hel dag och tittar på alla gudfadern rullarna när de andra drar och badar. Men hur gärna vi än vill vara kungar/drottningar över vårt eget liv är det lik förbannat det där vädret som oftast spelar en avgörande roll för vad vi tar oss för.
Idag var en sån där dag när vi, efter 4-5 dagar på stranden, kände att nämen ska vi inte ta oss en shoppingrunda i stan istället? Trots att solen strålar på i 27 plus. Och hur träget vi än kämpade på, svettiga och uttorkade, så var det ändå vädret som vann. Efter cirka en timmes vandrande stod vi inte ut mer och gick på bio istället. En tillflyktsort som varade i två timmar men sen var det återigen tillbaka ut i hettan som gällde.
Så jag gick och köpte en fläkt. Fast besluten om att det går att ha en härlig dag i solen utan att behöva åka till stranden. Nu sitter jag här på balkongen i solen med fläkten på högvarv och längtar efter ett bad... Tror jag tar en dusch istället.
Imorgon blir det nog beachen iallafall.
Vädret är ett ämne det alltid går att falla tillbaka på, oavsett situation - hur tråkigt det än är. Det är det som avgör om vi har en "härlig" semester eller inte. En "underbar" sommar eller en "hemskt tråkig" vinter. Om vi stannar inne och har filmkväll, eller om vi går ut och grillar med våra nära och kära.
Sen finns det ju alltid de som trotsar vädret, drar på sej passande kläder, slänger upp en presenning och grillar ändå. Eller stannar inne en hel dag och tittar på alla gudfadern rullarna när de andra drar och badar. Men hur gärna vi än vill vara kungar/drottningar över vårt eget liv är det lik förbannat det där vädret som oftast spelar en avgörande roll för vad vi tar oss för.
Idag var en sån där dag när vi, efter 4-5 dagar på stranden, kände att nämen ska vi inte ta oss en shoppingrunda i stan istället? Trots att solen strålar på i 27 plus. Och hur träget vi än kämpade på, svettiga och uttorkade, så var det ändå vädret som vann. Efter cirka en timmes vandrande stod vi inte ut mer och gick på bio istället. En tillflyktsort som varade i två timmar men sen var det återigen tillbaka ut i hettan som gällde.
Så jag gick och köpte en fläkt. Fast besluten om att det går att ha en härlig dag i solen utan att behöva åka till stranden. Nu sitter jag här på balkongen i solen med fläkten på högvarv och längtar efter ett bad... Tror jag tar en dusch istället.
Imorgon blir det nog beachen iallafall.
Aussies med stort M
Inatt kom de - myggorna. Som om de vore komna ur raketerna dök de upp, törstiga efter blod och jävligt ihärdiga. Så idag ska vi köpa myggdödande saker.
Kriget har börjat.
Kriget har börjat.
01 januari 2008
2008
En magisk syn. Det är det minsta jag kan säga.
Vi hade verkligen fantastiska platser för fyrverkeriet igår. Precis vid vattnet på norra sidan med operahuset till vänster, stadens alla skyskrapor rakt fram och den majestätiska bron i all sin storhet till höger.
Att fira nyår i Sydney är speciellt.
Vi hade verkligen fantastiska platser för fyrverkeriet igår. Precis vid vattnet på norra sidan med operahuset till vänster, stadens alla skyskrapor rakt fram och den majestätiska bron i all sin storhet till höger.
Att fira nyår i Sydney är speciellt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
