Jag (Johan) hade aldrig sett den innan så gissa om jag var pirrig innan, fast Emelie var nog snäppet värre, hon verkligen sken av lycka och nervositet!
Okej. Genom ytterdörren leder en långsmal korridor en fram till hissen och medan vi stiger in i den och trycker på knappen upp till sjättevåningen så stiger förväntningen exponentiallt med våningarna vi färdas upp för.
Pling.
"Den är liten asså." Säger Emelie. "Bara så du vet."
Vi går sakta in. Hittar in ljuset och fumlar med att hitta knappen samtidigt som bliken flackar och försöker ta in allt i mörkret.
Klick.
Det kommer lite ljus. Tre spottar i ett hörn av det som kommer att vara vårt sovrum tänds. Nåja, bättre än inget tänker vi och rusar in. Det första som slår i alla fall mig är - vad liten den är. Men det övergår snabbt i ett - fan vad bra den är!
Allt är hur fräscht som helst. Och ytorna är, när man placerat sig i lägenheten och sett hur den ser ut, väldigt bra. Mer än så här behöver vi verkligen inte och om det skulle bli trångt så har vi alltid en grymt stor balkong! Med utsikt över Harbour Bridge, om man står på rätt ställe.
Dessutom har vi en tvättmaskin (om än liten), torktumlare och diskmaskin. Enda som är lite problem är att det saknas en frys och det är lite ont om förvaring för kläder. Jakten är dock i full gång på eBay efter en byrå eller liknande!
Vi tog några bilder men de är inte så bra.. lägger ut dom ändå. Balkongen gör sig verkligen inte rättvis.
Det här mina vänner, kommer bli hur fint som helst. Det lovar jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar