When in Australia...

Idag är då den stora dagen alla australienare väntat på. Dagen då man äntligen får sätta på sej utstyrseln man inhandlat för $5000 och om några timmar kommer förstöra när man rullar runt i leran och är för full för att ta sej upp. Dagen fina damer i spetshandskar och svindyra hattar kissar på sina Manolo Blahnik för att toakön är för lång. Dagen då businessmän springer runt på krogen men både skärp och gylf uppknäppta redan runt lunch. Och framför allt - dagen australienarna super sej fullare än någon annan dag på året och satsar de få slantar de inte spenderat på sprit och kläder på ett race som är över på 5 minuter.

Det hela påminner om midsommar afton, om man bortser från att man klär upp sej.

Johan var inte sämre han. Klockan 12.30 stängde kontoret och hela gänget traskade iväg till närmsta bar där mat och dryck förtärdes i mängder. Jag var inte sen att hänga på och skyndade dit så fort jag kom hem. ALDRIG har jag sett nåt liknande. Det var krossat glas överallt, kostymgubbar som bestämde sej för att gå hem, men var för fulla för att komma ihåg mobil, kamera och plånbok som låg kvar i soffan. En kille försökte förgäves få ner en champangeflaskan i en kylhink, men fick till slut be om hjälp (det är ju så svårt att träffa...). Tjejer sprang runt i kortkort med hattarna på sned och sminket nere vid knäna. Tro mej, det var ett skådespel utan dess like.

För tjejerna handlar allting om att vara så uppklädd som möjligt. Och den som vågar sej utanför dörren utan hatt på huvudet kan lika gärna vända hem på en gång. Melbourn Cup har varit inspirationen för modet i månader, och vart du än går finns det hårprydnader och saker du aldrig skulle komma på tanken att sätta på huvudet att köpa som hattar. För att visa vad jag menar kommer här ett litet klipp. Notera gärna damen som gjort sin hatt av en flygplansfilt...