Hjulet snurrar men hamstern är död

Johan sitter och msn:ar med Herman och skrattar så han kiknar. Frågade ju självklart vad det var som var så roligt och fick då följande historia berättad för mej...

Bakgrundsfakta:
- Herman är diabetiker och har genom sin sjukdom problem med fötterna.
- Herman har vid några tillfällen fått "anfall". Inte på grund av diabetesen (vad de vet), men han däckade helt enkelt av och tappade talförmågan.
- Herman sover som en brunbjörn i idé och för oss som känner honom är det inte ovanligt att man väcker Herman när man ringer klockan fyra på eftermiddagen.
- En gång sov Herman 30 timmar i sträck (för er som börjar räkna på fingrarna är det mer än ett dygn).
- Underliga saker händer Herman hela tiden. Och då menar jag HELA tiden.

Så, nu tror jag ni har tillräckligt med bakrundsinfo för att kunna njuta fullt ut av följande...

------------

För några dagar sedan hade Herman ett besök hos fottanten på sjukhuset klockan 10.30. Trots 4 alarm och en ipod kopplad till stereon sov Herman fortfarande när det bankade hårt på dörren klockan 11.30.

I panik vaknar Herman och tror att han försovit sej till jobbet. Han slänger sej ur sängen och drar på sej ett par snickarbyxor innan han öppnar dörren i bar överkropp. Utanför står två poliser.

Eftersom Herman inte väntat sej nåt besök hade han heller inte städat lägenheten, som såg ut som en pundarkvart (?) med bag in box, vinglas, kläder och säkert en och annan brieost slängd i soffan (här har författaren tagit sej friheter i återberättandet av historien).

Polisen tittar runt i lägenheten och frågar "var det fest här igår eller?". "Nä", säger Herman. "Jag jobbade".

Herman drar på sej en t-shirt och får syn på kniven han använder i jobbet. Yrvaket plockar han upp den och stoppar den i fickan. En av poliserna ryggar tillbaka och säger "var det där en kniv?!". "Ja", säger Herman, "den kan vara bra att ha på jobbet". Precis när orden smiter ut ur hans mun kommer Herman på att han är ledig och säger "Men jag ska ju inte till jobbet idag, jag är ledig!".

En av poliserna tittar skeptiskt på Herman och frågar "Du har inte några andra, psykiska, sjukdomar. Du har inte försökt ta livet av dej?". "NEJ" utbrister Herman och undrar vad i hela *** polisen gör i hans lägenhet.

Tydligen hade fottanten ringt när Herman inte dök upp. Han hade svarat och lagt telefonen bredvid sej på kudden samtidigt som han gott sovit vidare. Tanten hade blivit förskräckt, ringt polisen och sagt att hon had en medvetslös patient som behövde hjälp. Hon hade ju givetvis berättat för polisen om Hermans tidigare kolapser och de hade väl själva dragit slutsatsen att Herman var psykiskt labil.

Just an other day as Hermanator.