För nån vecka sedan köpte jag små vaxstrips i affären när jag hade tråkigt. Och när jag kom hem hittade jag småhår lite överallt som jag kunde dra bort - jag hade hur kul som helst. Lite på tårna - ritsch, borta - lite på handen - ritsch, borta - och så vidare. Men efter ett tag hade jag inte mycket hår kvar. Eller iallafall inget som jag ville bli av med. Då såg jag Johans fötter dinglandes från soffan...
Sedan dess har operation hobbit ägt rum. Men det var inte förrän idag som fienden äntligen gav med sej. När vi kom hem från gymmet och en nyduschad Johan slängt på sej sina nya aladdinbyxor, tittade han ner på sina stora, håriga hobbitfötter och sa:
"Älskling, du kanske kan få testa att vaxa en tå ändå..."
Med ett elakt grin på läpparna gnuggade jag mina händer av upphetsning och sprang till badrummet för att hämta diverse redskap som kunde behövas.
Nu har jag gjort en fot, det råkade visst bli mer än en tå, och har en fot to go. Johan har svurit sej blå och bett mej sluta några gånger. Men jag känner att det är mitt ansvar att slutföra min uppgift. Man kan inte bara ge upp jobbet half done så att säga. Eller hur? Så nu kör vi igång med den andra. Om ni vaknade inatt av ett avlägset skrik på hjälp så var det förmodligen Johan.
Tar en bild nu så ni kan se före och efter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar