15 april 2008

Världens bästa present

Som om inte två år med världens bästa tjej vore en tillräckligt bra present så fick jag när vi kom hem ikväll även denna söta lilla bok fylld med en massa fina minnen, härliga skratt och gulliga kort! Underbar att bläddra i och läsa. Men det slutar inte där. Åh, nej, det kommer mera för att citera det gamla lördagsköret.


Ni har säkert märkt att jag varit lite sne de senaste dagarna. Det har handlat mycket om Håkan.

Seriöst, det är första gången jag känt att jag missat något hemma i Sverige sen vi kom ner och de senaste veckorna har varit kantade av elände.

Först stod det klart att Håkan skulle spela på Arvikafestivalen i sommar och att man dessutom skulle kunna köpa endagsbiljetter till kalaset. Följdaktigen satt jag dag efter dag framför datorn för att få reda på vilken dag kungen skulle uppträda.

Sen kom första den dåliga nyheten. Herman skrev att det skulle bli svårt för honom och Jocke att följa med. Trist. Som fan. Men jag var fast besluten om att detta inte skulle glida mig ifrån så enkelt.

Förra veckan släpptes slutligen biljetterna och jag var sprallig som ett litet barn. Tills Emelie säger att Therese kompis hört att Håkan inte kommer att spela. Något strul med bokningar eller liknande tydligen. Står inget om det på festivalens hemsida och jag är skeptisk. Men, jag köper ingen biljett. Vet inte vad jag ska tro.

Och ett par dagar senare kommer nästa smäll. Emelies stuga som vi ska bo i (ligger praktiskt taget i Arvika - jag vet att jag överdriver lite) ska tydligen vara uthyrd till någon just denna veckan!?

Fan är det frågan om? Inte nog med att jag missat den bästa konserten med Håkan ever och nyligen fått reda på att jag kommer missa en med all sannolikhet oförglömlig spelning i Helsingborg, jag kommer kanske inte ens få se honom i Arvika!

Det var tills jag vände på det sista bladet i boken vill säga. Där satt det nämligen ett litet kuvert med en biljett till sommarens största fest. För allt har bara varit ett elakt skämt från världens, hmpf, bästa flickvän och min kära Herman... Fan vad glad jag är nu! Sorry för alla sura inlägg och kommentarer.

1 kommentar:

Anonym sa...

Det var ju det jag skrev; "känn ingen sorg...."
Fast då var ju jag å andra sidan helt medvetna om hela upplägget.
Duktig tös, hon har fått en givande uppfostran??
EPL