Lite rotary kanske?

I åratal har jag och min gode vän Jonas haft planer på en bok. En tidsfråga har vi tänkt. När vi bor i samma stad. Såna saker har vi tänkt. DÅ ska det bli av.

Men så kom dagen då allting vände. Dagen då Alexandra Pascalidou tog sej en tur i våra medvetanden och snodde de bästa ideérna. Och printade bokjäkeln.

Det känns som en del av mej har gått förlorad. Jag vill läsa den själv för att sedan kunna säga "men hur tänkte hon här" och "vår bok hade ju varit MYCKET" bättre!

Men utgiven är den i alla fall. Fanskapet.

Nästa gång vi klurar på nåt ska det bli action med en gång. Det är ett löfte.