Då var första problemet löst. Förhoppningsvis. Men det var inte helt utan problem.
Igår var vi och kikade på två lägenheter, en riktigt sunkig och en superjättefin. Tyvärr var den superjättefina lite för dyr så det blev inget med den. Inget annat att göra än att stiga upp tidigt idag för att leta vidare. Tre stycken nya potentiella hem stod uppradade. På vägen till det första köpte vi dagens tidning då en del visningar inte ligger utlagda på Internet.
Första lägenheten för dagen var skräp, pundarkvart med matta som antagligen skulle ge utslag om man gick på den utan skor. Nummer två var i samma hus och ska vi säga att vi inte hade höga förväntningar på den? Döm av vår förvåning när den faktiskt visade sig vara riktigt fin. Dock var vi inte ensamma om att tycka det. Konkurrensen är mördande på lägenheter.
Vi tog en frukost på ett cafe på Bondi Road för att överlägga vad vi hitills sett och passade även på att kolla på en lägenhet som vi hittat i tidningen.
Nej, usch nej.
Nu gällde det, sista visningen på listan, en tvåa på en liten gata som visade sig vara ite lurig att hitta. Men, nej, den var inte bra heller. Kolsvart och liten. Solen hade nog aldrig visat sig där inne och det var rätt deprimerande. Vilket även vi började bli. Sex lägenheter och inte en enda som vi ens ansökt om.
Emelie hittade en sista chans i tidningen och eftersom den låg på vägen hem gick vi förbi den med. Jättemysig gata med stora fina hus på och våra förhoppningar steg igen. För att faktiskt infrias. Vi klev in i ett gammalt bygge och in i en öppen, ljus lägenhet med trägolv. Lite gammalt och slitet kök och badrum men det kan man leva med. Dock var hyran på $390 vilket är för dyrt för oss. Så vi tackade för besväret. tog en ansökan och gick hem. Vi ville ju ha den men har vi råd?
När vi kommit hem igen kollade vi snabbt på Internet för att se om vi missat något.
Då var den plötsligt utlagd för $360. Emelie ringde upp snubben vi snackat med och frågade vilket pris som gällde. Lite nervöst sa han att det var förhandlingsbart. Vi kom överens om att komma upp igen.
Väl framme pratade vi med paret igen och mannen, som var grek och allt vad innebär, skulle skämta om det ena och det andra men till slut kom vi överens om $370, betalde depositionen och har så gott som säkert en ny lägenhet. Ytterdörren ska bytas och några väggar ska målas om sen är den vår! Och det är en trea så alla som kommer ner får ett eget rum!
Hurra!!

2 kommentarer:
Gratulerar! Shit va roligt... ni får nog lägga ut lite mer kort sen så jag kan bestämma vart jag ska bo nånstans
Ha de fint!
//Herman/hamstern/tysk hiphoppare
Jag instämmer med herren här, mer kort ;) så kommer jag nog ner bums igen. Kul att det löste sig!
/steff
Skicka en kommentar