Johan hade ställt sin nya dator på golvet och trodde att det var en våg. Om han ställt sig på den hade jag skrattat IHJÄL mig! Varför undrar ni? Jo, för att Johan vann datorn (jag veeeet, han vinner hela tiden!) med motiveringen att vi behövde en ny dator eftersom jag hade råkat hoppa på min, och att den därför (såklart) hade gått sönder. Så nu kanske ni förstår att det hade varit dubbelt så roligt som om han bara gjort ifall han inte precis vunnit den av den anledningen? Eller? Inte?
(Jag vill bara ge en förklaring till det där med att jag hoppade på datorn. Det var alltså inte så att jag gjorde det medvetet. Jag råkar bara vara vansinnigt kittlig, något som Herman (hrmm...) inte tog på allvar. När han utmanade ödet och inte gav sig efter att jag sparkat honom i bröstet och tagit stryptag på den stackaren, var jag tvungen att fly fältet. Datorn stod oturligt nog där jag landade...)
(Jag vill bara ge en förklaring till det där med att jag hoppade på datorn. Det var alltså inte så att jag gjorde det medvetet. Jag råkar bara vara vansinnigt kittlig, något som Herman (hrmm...) inte tog på allvar. När han utmanade ödet och inte gav sig efter att jag sparkat honom i bröstet och tagit stryptag på den stackaren, var jag tvungen att fly fältet. Datorn stod oturligt nog där jag landade...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar