AWARD School

Idag sa jag upp mig. För ungefär 40 minuter sedan närmare bestämt.

Det känns konstigt. Varit inställd på det ett tag men det är aldrig samma sak att föreställa sig något som att göra det.

Vad som höll på att urarta i en dålig komedi löste sig till slut. I dagar har jag nämligen försökt få grepp om Joe för att ge honom beskedet. Men han har listigt slinkt ur mina händer. Fram till idag. Precis innan det var dags att säga helg.

Han såg det aldrig komma och hans valpögon fick mig nästan att ändra mig.

Men jag har inte trivts särskilt bra sedan glädjen över ett jobb lagt sig så det knepet föll jag inte för. Även om det nog var ärligt menat.

Och självklart så började han med att säga att han givetvis tänkt att min roll ska utvecklas men att det bara inte funnits tid att prata om det. Kanske stämmer. Spelar mindre roll för utvecklingen skulle gå mot produktion och där vill jag inte vara ändå.

Vad händer nu då?

Jag börjar om. Seglar ut på ett nytt hav med nya äventyr. Nästa destination är AWARD School och det har inte det minsta med textilier att göra. Går allt vägen jobbar jag i reklambranschen om ett halvår! Vem kunde tro det?

Enda hindret är ett intagningsprov i januari.

Konstigt att man ska gå tre år i skolan för att inse att det är något helt annat man vill göra. Fast det är väl ett tips till alla som inte börjat plugga - börja inte för tidigt, om ni inte är helt säkra. Fast när är man det?

Jag är i alla fall så säker jag blir på detta. Trots att det känns taskigt att lämna ett företag man precis börjat på. Å andra sidan är det väl bättre att lämna det innan man kan för mycket och blir svårare att ersätta?

Ja, nu känns det hela redan mycket bättre! Och jag är inte arbetslös, tro inte det. Nädå, jag jobbar kvar till jul och antagligen en bit in i januari.

Men till den 22a ska jag vara klar. Då smäller de sista nyårsraketerna i veckorna tre. Eller nått.

Fan jag vet knappt vad jag skriver om längre.