Liten, mindre, pygmé

Vi var och skrev på kontraktet idag. Kändes strålande! Så på fredag efter jobbet hämtar vi nycklarna och åker dit för att kika. Johan har ju fortfarande inte sett stället.

Effektiva som vi är var vi även och kollade på en säng ikväll. Det var en typisk IKEA säng, med det enda undantaget att den var 1.89 m. Lång. Inte bred. Lång. ALLA IKEA sängar hemma är 2 meter. Den enda anledningen jag kan komma på till varför de valt att kapa av dem 11 centimeter här i Australien, är för att det bor massa korta asiater här. Himla smart sätt att spara pengar på. Det är bara att kapa av 11 centimeter från cirka 18 tvåmeterssängar, så har man en ny. Tadaaa!

Nu är det bara köksbord, stolar, tallrikar, glas, bestick, kastruller, stekpannor, matta, skoställ, spegel, kökshandukar, damsugare, avskärmare, strykbräda, strykjärn och några andra småsaker som saknas. Sen är vi hemma.

Sovplats

Johan skulle förklara för mej vart bussgaraget låg i Bondi för ett tag sedan. När jag efter flera förklaringar från Johan fortfarande inte förstod vart han menade, slänger han ur sej:

"Men älskling, det är där alla bussarna sover"

Ni ser! Det är det jäkla babyfacet. Till och med min pojkvän pratar till mej som om jag vore ett barn.

Myrorna

Något som ska bli skönt att slippa (förhoppningsvis) i den nya lägenheten är myrorna i köket. Det är inte stora eller äckliga och de gör inget väsen av sig men det känns lika ofräscht varje gång man kommer in och ska ta sig något att äta och ser att det kryper omkring en massa myror överallt.

Blir dock lite nostalgisk av det hela. Känns som när man var lite och man var på semester i någon stuga. Där brukade det också finnas myror. Men då var man liten och tyckte sånt var kul. Och det var i Sverige eller Danmark. Här vet man inte om de kan döda en eller inte.

Jiiihhaaaaa!!!

Vi fick lägenheten!! Fantastiskt bra och underbart skönt!!

Nu ska jag ner till banken och skaffa mig väldigt många vuxenpoäng. Vi ses.

!

?

Bättre bilder

Okej, här är bilder från den lägenheten vi inte fick. Det lilla rummet där sofforna står finns inte i den vi har nu, och det finns inget fönster i sovrummet, men annars är de likadana.

Lite snurrig

En del stavfel i nattens text. Men det roliga bjuder jag på.

the Argyle

Vissa dagar är som att åka berg och dalbana.

Idag har varit en sådan dag. En berg och dalbana inleds med en raksträcka, en sträcka då det inte händer så mycket egentligen. Det var min morgon. En helt vanlig morgon med siktet inställt på en dags hederligt arbete.

Men så kom baken. Den branta uppförsbaken. Den som för med sig spänning och upphetsning - vi fick (med största sannolikhet) en lägenhet!

Det var redan bestämt att vi skulle ut med Magnus och några andra och ikväll hade vi all anledening att fira. Men allt kom av sig på vägen. Banan slingrade liksom ihop sig. Först så blev det ingen förfest och vi blev sittande småhuttrande här istället. Och när vi väl kom iväg och fram till stället vi skulle till, ja då var vi ett par minuter för sena! Magnus kompis hade satt upp oss på gästlistan till en klubb men den gällde bara till klockan tolv och vakten var inte villig att kompromissa.

Lite uppgivna gick vi gatan fram. Tog en runda inne på Sydneys äldsta pub och hamnade till slut vid the Argyle. Lång kö men vi gick förbi för att kolla läget. En tjej kommer fram och frågar om vi varit inne? Nej, säger vi. Vill ni komma in säger hon? Ja, säger vi. Och vips så var vi inne.

Uppförbacke.

I typ en timme.

Sen så var vi på väg hem igen. Och raksträckan breder ut sig. Vagnen stannar in, och nattamaten väntar.

Varit här i fem veckor nu och inte en enda perfekt utekväll. Lite surt faktiskt. Men vi har i alla fall en jävligt fin lägenhet. Och Emelie är rätt så jävla fin hon med när hon ligger och sover här bredvid mig, så jag tänker att det gör inte så mycket.



Och undrar vad jag egentligen har skrivit om...

Förbannade impulsivitet

Jag blir så trött på mej själv. Nu har jag gått och köpt en ful soffa bara för att den var billig, och sen försöker jag övertala mej själv om att det var ett kap eftersom det samtidigt var en bäddsoffa. Men Johan var snäll nog att informera mej om att vi ju faktiskt inte behöver en bäddsoffa eftersom vi har den mycket trevligare madrassen som folk kan sova på. Så nu står vi (eller jag då, Johan ska väl inte behöva lida) här med en ful jävla soffa som säkerligen är lika skön som vår nuvarande säng (hänvisar här till tidigare inlägg).

Som tur var förlorade jag TV:n.

Utsidan

Ops I did it again...

Saker jag har köpt utan att Johan vet om det:

Men den var ju så billig och det är ju en bäddsoffa dessutom!

Ops...

Saker jag har budat på utan att Johan vet om det:

Att ta ut segern i förskott

För ungefär två veckor sedan var vi och tittade på en väldigt fin lägenhet på Holt Street i Surry Hills. Hyran låg på 360 eller 380 dollar i veckan, men den innehöll kyl och frys, diskmaskin och eventuellt tvättmaskin och torktumlare. Vi blev väldigt besvikna när vi inte fick den...

Idag var jag dock och tittade på en nästan precis likadan lägenhet i samma hus, bara en aning mindre och med en ganska mycket mindre hyra. Nu är allt inkluderat och hyran ligger på 320 dollar i veckan. Och den är vår. I alla fall så länge mäklaren håller sitt ord. Han lovade mej att den som lämnade in ansökan först och betalade depositionen skulle få lägenheten, så jag grabbade ett ansökningspapper och sprang så fort mina vinterbleka ben bar mej till agentens adress för att betala. Och jag var först! Dessutom ringde mäklaren till damen jag lämnade in papprena till, bara för att se om jag hade dykt upp. Känns som ett bra tecken.

Så om allt nu går vägen är det jag, Johan, våra två stolar, en luftmadrass och en fruktskål (vi har bara köpt det nödvändigaste) som flyttar in i denna underbara studio nästa lördag!

Da da da daa da dadda dadaa

Igår var vi och såg The Simpsons Movie. Finns enskilt bättre avsnitt men vi rekommenderar den till alla som gillar serien!

Är det för mycket begärt?

Allt vi vill är att hitta någonstans att bo. Hur svårt kan det vara? Visste att det skulle ge otur att tacka nej till det där första stället... Johan jobbar på lördag nu är me alone mot resten av de ettriga lägenhetsletarna. Antar att det är dags att börja putsa näbben och slipa klorna...

En början

Nu har vi köpt våra första möbler. Genom eBay fick (köpte) vi idag två stolar. Lite svårt att säga exakt var de ska vara till för, förutom att sitta på så klart, eftersom vi inte har en lägenhet än men det är ett mindre problem. Fina tycker vi de är i alla fall, vad tycker ni?

Är det bajs i väskan?

Jag har nog inte garvat såhär rått sen jag vet inte när - helfestlig bild! Strålande syrran, det märks ju att du är ihop med en fotomodell.

Not.

Ledig dag på andra sidan jorden (från Sverige sett)

Och den har spenderats på sedvanligt sätt med jobbsökande och lägenhetsletande. Kan väl inte påstå att vare sig det ena eller det andra går fantastiskt bra.

Solen lyser starkt i alla fall och det känns nästan som sommar. Var ute och tog min första löprunda för en stund sedan. Har aldrig varit i alperna men jag misstänker att det är ruskigt lika Bondi förutom att snön är utbytt mot vatten och växter. Mina knän hade sammarbetsproblem efter innebandyn men kom till slut igång och det kändes rätt skönt till slut faktiskt.

Ikväll är en historiks kväll - Simpsons filmen har premiär. Det ska firas med en köttbit, till den så ska jag göra "Hermans potatis" och tzatziki, mumma! Ska försöka att inte skriva några spoilers om filmen...

Metromodell

Jo, just det ja - syrran blev plåtad på stan för Metro. Tror hon kommer vara med i numret som kommer på söndag. Eller var det den söndagen som var? Hur som helst så är jag väldigt stolt över att ha en sån fashionista till lillskitsyster!

Johan och hans vänner

Johan är och spelar innebandy med Kleist och en massa annat trevligt folk. Själv sitter jag hemma och ugglar... För tillfället ser det ut som att någon delat upp det goda i två portioner. En halva är kompisar. En annan halva är fast jobb. Johan har fått det första och jag det andra. Hoppas kunna få byta lite av min kaka mot hans snart för jag har tråkigt!

Udda

Varje morgon när jag tar bussen till centralen ser jag en kille springa på Oxford Street. Det är ju inget konstigt med det eftersom halva Sydney är ute och gör samma sak. Men det finns en liten detalj som gör att just han står ut från mängden. Han springer barfota. Märkligt. En dag när det var 3.6 grader ute på morgonen sprang han i vindjacka. Tror att han var naken under. Det är ännu märkligare.

Starta eget?

Idag har jag varit i kontankt med 20 stycken företag (!) i jakten på ett arbete. Totalt har jag nu hört av mig till närmare 30, inte inkluderat de olika tjänster jag sökt via rekryteringsfirmor, så någon direkt brist på klädmärken råder det inte här i Sydney... däremot så existerar en oerhörd lågkonjunktur på lediga tjänster till svenska killar - inte ett endaste positivt svar än så länge! Om man inte räknar in en möjlig praktikplats på ett ställe en dag i veckan som en framgång. Vilket jag i och för sig gör i nuläget ...

Stalker

Efter att vi varit och kikat på lägenheten igår gick vi förbi några fastighetsbyråer för att se om det fanns några andra visningar senare på dagen. Hos en av agenterna träffade vi en ganska märklig tjej. Det var inget speciellt med henne egentligen, förutom det faktum att vi inte kunde höra vad hon sa. Om hennes underliga röst berodde på en massiv förkylning eller något medfött problem funderade vi inte närmare på, men den var så utmärkande att det var svårt att inte reagera på den.

Efter att ha kikat runt lite bestämde vi oss för att titta på en lägenhet som skulle visas 45 minuter senare. För att fördriva tiden gick vi och åt frukost på ett café där vi samtidigt kunde fylla i den ansökan vi fått tidigare. Döm om vår förvåning när samma täppta tjej som vi träffat en kvart tidigare, står framför vårt bord för att ta vår beställning. Hon verkade dock inte känna igen oss, men både jag och Johan kände oss en aning förföljda.

Mätta och belåtna gick vi därefter för att kika på tidigare nämnda lägenhet. Ingen annan hade dykt upp för inspektionen så vi stod själva och huttrade utanför huset när vi hör ett nasalt "Hello" bakom oss. Gissa vem det var. Samma tjej för TREDJE gången på mindre än 2 timmar! Hur stor är chansen?

Hon försökte intala oss att det var hennes syster som arbetade på cafét vi besökt, men jag är fortfarande inte övertygad. Skulle inte förvåna mej om hon sitter i kassan på Coles nu när vi ska gå och handla...

She's out to get us!

E.

En sån där dag

Jag är grinig och har ont i huvudet, snäser åt Johan och snyter mej varannan minut. Att killar blir "sjukare" än de egentligen är när de blivit förkylda är skitsnack. Det gäller för tjejer också.

E.

En annan lägenhet

Idag var vi och kikade på en lägenhet till och vi lovar att inte säga nej om vi får den. Snälla, snälla, snälla!

Håll tummarna.

E.

Australiensk lag

Igår var Johan och skaffade sej ett RSA (Responsible Service of Alcohol) för att kunna söka barjobb. Det var en heldagsutbildning och det som lärdes ut var följande:

1. Om man vill odla cannabis ska man flytta till ACT (Australian Capital Territeory) där man får odla en växt upp till 2 meter på ett naturligt sätt för eget bruk. Om man odlar en högre planta eller mer än en kan man få 20 års fängelse. I sådana fall rekommenderar vi att ni istället flyttar till SA (Southern Australia) där man får odla 5 stycken plantor upp till 2 meter. Är ni helt emot cannabisodling föreslår vi att ni flyttar till NSW (New South Wales) där det inte är tillåtet alls. Fast här är det istället tillåtet att röka...

2. Lärare på lågstadiet får inte ta på barnen. Om en unge ramlar måste de ta sej upp för egen maskin och läraren får bara stå och titta på. Allt på grund av pedofililagen.

Föräldrar får förresten inte heller ta kort på sina barn under uppträdanden eller matcher. De kan ju råka få med andra barn på bilden och sprida dessa.

Av samma anledning får man inte ta med sej kamera in på offentliga toaletter i Australien. Mobiler har ju ofta kameror så de får man inte heller ta med in.

(Måste dock tillägga att de här lagarna inte följs till punkt och pricka som ni kanske förstår)

3. Ronald McDonald existerar inte i verkligheten.

E.

Tack älskling

Sjukt bra present baby, tack för den! Längtar!!

När jag vaknade så stod även de här godingarna framdukade på nattygsbordet! Mmmm!

tillsammans med en frukostbjudning på en hak mittemot där vi bor

Gissa om jag var mätt efter det! Tack tack.

Och självklart ett stort tack till alla er andra som har tackat också, tänker på er allesammans!

GRATTIS ÄLSKLING!

Vi ska gå på galapremiären den 26:e!

Nedräkning

Johan fyller år om

1

dag

Dagen vi blev kräsna

Idag så fick vi reda på att vi fick den underbara lägenheten Emelie varit och kollat på. Anledning? Den är lite för dyr (+ den saknar kyl/frys/tvättmaskin) och vi tror att vi kan få en ännu bättre som vi ska på visning för imorgon. Chansen är sannolikt större att vi nu står utan alls än får den också...

Detta tackade vi nej till iaf:

Utifrån


Och inifrån.


Lägger du märke till espressomaskinen Herman? En sådan skulle du vilja ha va?

Idag så ringde de även från Nudie och erbjöd mig en heltidstjänst, men jag tackade nej. Trivs rätt så bra på Gay-Star. Och så är jag inte så sugen på att stå i en butik varje dag heller.

Dages löp

Just det ja, vi bor i NSW.

"Hur mår du Johan?"

Okej, jag har aldrig påstått att min kondition ska vara på topp i nuläget, men igår när jag hängde med Magnus och lirade innebandy så kände jag för första gången blodsmak i munnen! Herregud vad slut jag var. Kändes som att hjärtat skulle bryta sig ut ur kroppen vilken sekund som helst. Men kul var det och på tisdag så ska jag spela match. Då ska jag dock stå i mål vilket jag är glad för!

Freeeeeezing

Idag var det den kallaste morgonen i Sydney på 21 år. Man tackar. Har bokat ett plan hem imorgon.

Räzerskit

Är det farligt att äta möglig ost? Det är inte samma sak som mögelost antar jag? Snart vet jag nog...

Min mamma

Min mamma är den absolut bästa mamman som finns. Hon är en klippa när det gäller att få en att må bra, och hon ställer alltid upp när man behöver hjälp. Vare sej det gäller att flytta för tionde gången på tre år eller fixa en gammal möbel som behöver nytt skal. Hon lagar mat som en gud och bakar kakor som alltid blir perfekta. Hon jobbar hårt och är alltid otroligt uppskattad av sina elever eftersom hon bryr sej om dem. Men en av de saker jag älskar mest med mamma är att hon har ett så skönt sinne för humor, och att hon har lite av en djävul där inne någonstans. Som bilden nedan. Vilken annan mamma ställer frivilligt upp på att dra en kondom över huvudet? Jag älskar henne!

Nedräkning

Johan fyller år om

1
2
3

dagar

Lägenhet

Sökande fortsätter och idag skickade vi in en ansökan till den lägenhet som jag (E) var och kikade på i lördags. Det bästa med den är att byggnaden heter "The Kirk". Hur coolt som helst. Hittade dock en annan pärla nu ikväll, så på torsdag ska vi ut igen. Håll tummarna!

Vi har disskuterat fram och tillbaka huruvida vi kommer ha råd att bo omöblerat. Alternativen är nämligen inte så många eftersom de enda lägenheterna som är möblerade ligger i prisklassen "svindyrt" i det område vi vill bo. Eftersom jag personligen älskar allt som har med inredning att göra, har jag lite svårt att hålla fingrarna borta från materiela ting. Problemet är ju bara att vi inte har råd att spendera en förmögenhet på nya saker, om vi nu skulle få för oss att flytta hem igen om ett år. Men igår kom vi på lösningen. E-bay. Vilken uppfinning!

Här funkar det typ som blocket gör hemma, så nu har vi hittat en snygg säng för $ 1 och en soffa för $ 300. Jakten fortsätter...

Mer presenter

Om det är nån annan som känner för att skicka ner lite godis så blir vi ju jätteglada! Och ni behöver inte skriva att ni har gjort det i så fall, eftersom det inte gör nåt om vi får fler än ett brev. Allt inför Johans födelsedagskalas då såklart...

Hjälp

Mm, jag fyller alltså snart år. Och i födesedagspresent vill jag ha Digitalisms skiva Individualism.
Den går att ladda ner här http://www.mininova.org/search/?search=digitalism bara för en av alla er läsare att ladda ner, bränna och skicka till:

Johan Borg
1/284 Bondi Road
2026 Bondi, NSW
Australia

Lätt som en plätt. Och den första som gör det kan ju skriva en kommentar så jag slipper få tjugo likadana skivor. Perfekt.

Är de olagligt att be någon göra något olagligt förresten?

I fel kropp

Vet inte om det beror på att jag precis tagit examen (tydligen kan man vara färdigutbildad vid tjugo här i landet), eller om det är det nordiska klimatet som gjort att jag inte åldrats i hyn sen jag var tolv. Men alla här nere - och när jag säger alla, så är det precis så många jag menar - tror att jag är tjugo, kanske tjugoett! Och det är inte så jäkla kul som det kanske låter, för jag märker en markant skillnade i hur de beter sej eller pratar till mej när jag avslöjar min riktiga ålder. Jag blir liksom accepterad in i grupper på ett annat sätt när jag är 26 än när jag är 20. Som att jag tidigare inte var berättigad till all information, men så fort jag avslöjat min ålder säger de "jahaaaaa, men då måste vi ju bara berätta ..... " och slänger fram en upphandling om saker som man bara får veta om man är över tjugofem.

Visst har det alltid varit lite småkul att alla trott att syrran är äldre än vad jag är, men jag börjar bli lite trött på det nu. Som när busschauffören i Stockholm sa "du ser ju så ung ut" och bara tog betalt för en biljett istället för två. Kul hörru - gränsen för vuxen är 20, vilket betyder att gubben trodde jag var 19 eller yngre. Kanske kommer jag att uppskatta babyfacet när jag är 40, och folk faktiskt säger "va, är du så gammal, det trodde jag aaaaldrig" och menar det. Men inte nu! I hela mitt liv har jag alltid behövt visa leg, och om inte naturen tar sin gilla gång snart, kommer det säkerligen att fortsätta ända upp tills jag blir pensionär. Då blir det jag som står och viftar med både käpp och handväska på bussen och kräver att få rabatt!

Nedräkning

Johan fyller år om

1
2
3
4
5

dagar

Hot Chip

ska uppträda här i Sydney i augusti. Fan vad grymt.

Galamiddag

Nu har en hel vecka förflutit på jobbet och jag är helt slut i både huvud och kropp. De två senaste dagarna har vi haft konferens med alla säljare i landet. Det hela avslutades med en galamiddag igår med hela avdelningen på ungefär ett trettiotal personer. Kunde inte varit en bättre vecka att börja på.

Innan middagen följde jag med säljarna till hotellet för att byta om och ta en fördrink. Det var tre timmar innan middagen vilket ledde till inte bara en fördrink utan snarare till en för många. Väl framme på restaurangen var det ju givetvis bordsplacering. Och vart är lilla Emelie placerad?

Bredvid högsta chefen! Härligt...

Tror jag klarade mej hyfsat bra ändå och kvällen blev en braksuccé. Har inte haft så kul på länge!

Idag var jag och kikade på lägenheter medan Johan var och jobbade. Hittade en som jag blev kär i direkt, och jag vet att Johan skulle älska den - så nu är det bara att hålla tummarna. Dessvärre är ju allt vi hittar omöblerat, vilket känns lite jobbigt. Det enda vi äger i möbelväg för tillfället är ju en uppblåsbar luftmadrass...

Vill ju helst inte behöva köpa på sej en hel massa om vi nu skulle besluta oss för att flytta hem efter bara ett år. Antar att det blir en tripp till de finare områdena så fort syrran kommer tillbaka för att se om vi kan hitta lite snygga möbler liggandes längs gatan!

Isberget

Visst fan ser det ut som att Titanic håller på att komma rakt emot mig och Emelie på bilden till höger? Tänkte väl det.

Fredagkväll

Då var det kväll och några välförtjänta, kalla, öl ska konsumeras. Inte för många, självklart, ska ju upp och jobba imorgon och man vill ju inte lukta alkohol första "riktiga" dagen på jobbet. Vem vet vad min gorilla-boss skulle säga då? Ja, han ser ut som en gorilla om någon undrade. Går som en också. Rätt kul faktiskt. Hade jag kunnat så hade jag tagit ett kort, eller snarare en film, på honom. Men det vågar jag nog inte. Kanske ger honom en banan och ser hur han reagerar bara.

Observera att bilden bara är en förtydligande illustration, om en än trevlig sådan. Här dricks det bara Australiensisk öl, så det så! (Det är en ekonomisk fråga)

Fredagen den 13:e

Det är den stora otursdagen idag. Fast än så länge har det inte hänt något så det verkar som att jag klara mig denna gången med. Ni där hemma har hela dagen framför er så se opp!

Butiksslav

Då var man tillbaka i en butik. G-star är min nya adress. Hade min tredje provdag idag och fick beskedet som jag "hoppades" på! Inte direkt Johan kläder men jag kan betala hyran. Dessutom är de som jobbar där väldigt trevliga, dock inte lika skön butikschef dom du Tobey, fast det kan man väl inte begära?

Har varit ungefär lika lite att göra som det brukade vara på Stuk de senaste dagarna men nästan allt i butiken är slut och imorgon kommer vårkollektionen in. Då blir det nog åka av!

En stilla fundering

Tänkte på det här med min försvunna arm. Jag har hört att om man har sjukt mycket otur så kan armen dö om man somnar på den för att den inte får något blod. I mina fall så är det nog rätt lugnt då jag inte har för vana att sova så länge som det antagligen krävs. Men jag har en polare som skulle kunna ligga i farozonen, säger dock inte vem, ni får gissa...

Om det är någon som kan sova länge så är det han (ja det är en han i alla fall). Och det skulle inte förvåna mig om han skulle somna på sin arm. Inte med tanke på att han har somnat med alla sina kläder på, inklusive skor. Med huvudet ner och fötterna upp.

För inte så länge sedan så sova han 30.5 timmar i sträck! Ja, ni hörde rätt 30.5 timmar! En hel jävla dag försvann ur hans liv utan att han ens märkte det. Tokigt om ni frågar mig. Så vitt jag vet så sitter som tur är bägge armar fortfarande kvar i alla fall.

Middag i Woolloomooloo

Vem kom egentligen på att döpa en stadsdel till Woolloomooloo? Man blir ju halvt åksjuk bara att kolla på det.

I vilket fall som helst så var vi på middag med en vän till Emelies pappa igår. Andrew heter han och han startade ett surfmärke som heter Mambo för många år sedan. Han har hjälpt Emelie med att få kontakt med det företaget som hon nu jobbar på och vi tänkte bjuda honom på lunch som tack. Det slutade med att han bjöd oss på middag i stället, kunde varit sämre.

Han var mycket trevlig och hjälpsam och det var kul att gå ut och äta på ett fint, mysigt ställe.

Efter middagen så visade Andrew oss runt lite i området och tog oss ner till en av Sydneys alla hamnar. Här låg det fina restauranger med uteserveringar radade efter varandra längs ett promenadstråk och han sa att på sommaren är det alldeles packat med folk här. Önksar verkligen att det vore sommar nu!! Och längre ner i hamnen längs promenaden, efter att de härliga resturangerna tagit slut, ligger det lägenheter, tydligen bor Russel Crowe i en av dem.

Ett lik i sängen

Ibland när jag sover så hamnar en av mina armar under mig. Följden blir att blodflödet avtar och armen domnar bort. I går hände det igen.

När jag vaknade, ganska så plötsligt av någon anledning, och skulle lyfta upp mig så hände ingenting. Va fan tänkte jag, varför kommer jag inte upp? Tog min andra arm och liksom letade efter den som inte svarade på anropen från hjärnan. Till min stora förvåning så hittade jag en hand som inte tillhörde mig! Tog på den för att vara säker. Ja, det är en hand, nej det är inte min!

Vad är nu detta tänkte jag och försökte desperat få min icke existerande arm att fungera. Vet inte hur det kan ha sett ut men jag antar att det såg rätt så kul ut att se mig att ligga där nyvaken och gnyende, desperat kämpande för att komma upp ur sängen...

Till slut så vaknade den i alla fall. Jag kollade en extra gång så det inte låg ett lik i sängen trots allt sen så gick jag upp och åt frukost.

En observation

Alla springer i Sydney. Överallt. På stranden, på gatan, över gatan - ja överallt! Men det lustiga är att i nio fall av tio har de en ryggsäck på ryggen... Till vad?! Ska de på hajk? Har de med surfbrädan och våtdräkten där i eller är de påväg hem från/till jobbet? Nån som vet?

Watch out

Köpte en ny klocka igår. Det blev ingen gammal Omega Seamaster de Ville som jag trånat efter rätt så länge. Nä, det blev en favorit i nytappning - en japanare!

Problemet med denna modellen är att jag inte är helt på hur förklaringen av avläsningen fungerar än... helt säker på att det ordnar sig så fort jag får den dock!

Då lägger jag nog ut en bild på den också. Utan förklaring där den första som löser att säga vad klockan visar vinner något. Får jag påminna om att det inte var någon som klarade av att lösa den förra? Det var det inte i alla fall.

Mitt liv som slav

Okej, jag är ledsen att jag inte avlade en full rapport igår om hur det gick första dagen, men jag var en aning trött. Och jag tror faktiskt inte jag gjorde så stor hemlighet av att jag sov, som Johan insinuerad. Det är svårt att göra med bihålor som mina...

Hur som helst måste jag börja med att beklaga mej över hur mycket information min "lilla", som min chef så snällt kallade den, hjärna fått ta emot på kort tid. Det är datorprogram hit, leverantörer dit, och en väldigt massa där emellan. Dessutom på engelska. Det går mycket bättre än jag trodde, och om jag måste ställa dumma frågor kan jag bara skylla på att jag inte riktigt försår vad det ordet betyder - väldigt smidigt!

På torsdag och fredag är det dessutom konferans, där jag bland annat ska bli presenterad. Då får jag träffa hela säljteamet som jag senare kommer att assistera, men de vet de inte om än. Adam, min chef, tyckte det var bättre att låta "gamarna" eller "småbarnen" vänta med att få reda på det tills jag var bättre insatt i jobbet. Annars skulle de tydligen ringa ner mej med en gång. Så det var ju omtänksamt av honom...

Dessvärre finns det inte så många i min egen ålder på min avdelning, så jag fick lite smått panik när jag insåg att det kanske tar lite tid innan man hittar kompisar. Men idag fick jag klartecken om att det är ok att jobba extra på helgerna, och ska därför skriva på ett kontrakt så snart jag är klar med detta inlägg. Jag fick nämligen ett annat jobb också, innan det här. Det är på en butik som heter Wichery, och jag kommer jobba extra några helger och torsdagskvällar (långöppet) i månaden för att skrapa ihop lite extra. Dessutom är det massa ungt folk som jobbar, till skillnad från på Midford. Känns hur bra som helst. Och så är det ju rabatt på snygga kläder! Prima!

Edgecliff

Är inte Edgecliff ett underligt namn på ett ställe? Edge betyder ju kant, och cliff betyder klippa. Kantklippa. Hade man vänt på namnet hade det ju istället blivit klippkant, och dessutom mycket mer begripligt. Lite som att döpa ett ställe till Gårddjuren. Eller Träskmora. Eller Bygdbollen. Knepigt.

Nånstans att lägga våra kuddar

Jakten på en ny lägenhet går vidare! Idag var jag på min första visning ever, en erfarenhet till att lägga i bagaget. Var en rätt så fin lägenhet. En etagevåning precis (mer eller mindre) där jag och Emelie vill bo. På grund av att den var så fin var det rätt så många som ville kolla. Jag räknade att det stod 14 personer i hissen på vägen upp, utan mig. Trillade dessutom in ett par till. Tror inte vi får den men det är ju alltid kul att veta att någon lycklig kommer att bo fint...

Nästa potentiella lägenhet att syna i sömmarna visas på lördag. Hoppas att den ska vara lite lättare att lägga beslag på!

Annars har livet haft sin vanliga, lugna gång idag. I alla fall för mig. För Emelie var det första dagen på jobbet! Hon ligger och sover nu, även om hon vill ge sken av att hon lyssnar på sin bok, vilket man kan förstå. Premiärdag med allt vad det innebär i handskakningar och informationstugg, och allt på engelska för att göra det hela lite roligare (hade varit mycket märkligt om det inte hade varit på engelska i Australien iof...)! Du är duktig du älskling!

It's an end of an era

Såg precis att examensarbetet som jag och Erika lade ner själ och hjärta i under tio fruktansvärda veckor (om man inte räknar med de veckor vi spenderade på en helt annan uppsats i höstas) har betygsatts med VG. Känns helt underbart att den eran av mitt liv är slut! Äntligen! Passade bra att få reda på det idag också, när jag börjar jobba imorgon... Den ångesten är en annan femma. Nu ska jag bara njuta av betyget.

Bra jobbat Erika!

Felix the cat

Vi har ju nämnt Felix några gånger och ingen av er har ju egentligen träffat honom... Så för att presentera min blivande svåger visar vi här en musikvideo av Sneaky Soundsystem där Felix är killen som springer runt i kalsonger med en tigerhood på huvudet. Känner att det ger en rättvis bild av honom.

Värlens bästa Johan

Apache - with a touch of humor

Apache - orginalet

Tinnitus

När jag skrev föregående inlägg var Johan ute och ringde mor och far.

Mitt under tangentvalsen går brandalarmet. Man glömmer gärna hur förbannat högt det låter, men belive you me - jag fick en härlig påminnelse!

Jag rusade ut i vardagsrummet och sniffade med näsan, men ingen röklukt. Nästa instinkt var att få av alarmet.

Det är 4 meter till tak här. Jag är 1,72 enligt passet. En stol är cirka 60 centimeter. Det blir 2, 32 meter. Fortfarande 1,68 centimeter kvar till brandvarnaren. Inte ens om jag haft Carro på axlarna hade vi nått!

Efter att ha rusat runt som en yr höna med ett golfklubba i handen, slängde jag på mej skorna och sprang efter hjälp. Då slutade den.

När Johan kom hem undrade han om det varit ett djur i lägenheten eftersom jag ställt en stol på kistan mitt i vardagsrummet. Vad tror han egentligen? Att jag skulle ha tid att slänga upp en stol på en kista om lägenheten hade oväntat besök?

Då hade jag varit ute för länge sedan!

07-07-07

Mitt förhållande till frisörer är komplicerat. När jag var liten älskade jag att fixa olika frisyrer och min högsta önskan var att få jobba med hår. Som frisör då alltså. Nu blev det ju inte så i alla fall av flera orsaker. Men jag tror att den största anledningen varför jag valde en annan bana var att jag aldrig fick nåt bra intryck av de hårfrisörskor (ja, det var bara -skor när jag var liten) jag träffade. Antingen vägrade de permanenta mitt hår, fastän att jag bönade och bad (så mycket som min blyghet tillät mej), eller så klippte de mej i fula frisyrer som de envisades med att föna inåt så jag såg ut som världens snällaste unge. Kanske inte riktigt den looken jag ville förmedla.

Nästa vändning i frisördjungeln tog jag i London 1999. Då blev jag spottad av en frisör som ville ha med mej i en visning. Visst, sa jag, och kom förbi salongen på min lunchrast. Där träffade jag en gammal karl, som efter att ha rufsat runt i mitt huvud och mumlat något ohörbart till frisören, frågade om jag inte ville åka med till Bologna istället? Okej, sa jag, gick tillbaka till jobbet och tog ledigt.

Någon vecka senare satt jag på scen framför 1500 personer i en gammal teater i Italien och blev klippt av Trevor Sorbie. Det var den bästa frisyren jag någonsin fått. Och dessutom fick man pengar och en resa för besväret. Helt okej tyckte jag.

Efter det blev jag lite bortskämd. Eftersom jag inte ville börja betala för klippningar igen, började jag klippa mej själv. Tänkte att om jag ändå hade en önskan om att bli frisör berodde det säkert på att jag hade nån inneboende talang nedgrävd någonstans. WRONG!

Under den här perioden fick jag också för mej att om jag kan klippa, så kan jag färga. WRONG, WRONG, WRONG. Efter den första sammandrabbningen med väteperoxiden har jag förföljts av smeknamnet Tweety. Just det - den gula kycklingen.

Idag gjorde jag det igen. Inte med väteperoxiden alltså, utan med saxen. Frisyren blev som jag kunde förvänta mig, och två minuter senare stod jag hos frisören på andra sidan gatan och bokade en tid.

Resultatet?

Som Victoria Beckham, tyckte frisören.

Som världens snällaste unge, tycker jag.

Framför datorn står allt still

Jag är inte lat. Eller, jo lite kanske. Men det är inte därför som jag inte skriver lika mycket som en viss annan. Och det är inte finnens fel heller. Även om den VAR (ja, den är nästan borta nu) groteskt stor och tog upp mycket tankekraft.

För jag menar, det händer mycket här och tankarna flödar om olika saker att skriva om. Så länge jag inte sitter framför datorn det vill säga. För där tar allt slut. Alltid samma sak. Om jag ska ladda ner musik, film, leta intressant information, eller skriva blogginlägg, då går hjärnan i viloläge. Har ni aldrig varit med om samma sak?

Tror jag ska börja gå med papper och penna på mig hela dagarna. Anteckna vad jag tänker på så att jag kan skriva det här. Fram tills dess så rekommenderar jag er att läsa Alex Schulmans blogg, bäst just nu. Han verkar inte lida av samma åkomma som jag. Länk finns till höger, trevlig läsning.

Johan är lat

Om det är nån som undrar varför det dröjer med inlägg från Johan så är det för att han är lat. Han orkar helt enkelt inte skriva nåt, och dumpar därmed hela ansvaret på mej! Gulligt. Tror det är hans finne i pannan som suger åt sig all inspiration...

Surry Hills

Igår kväll var vi och kikade runt i ett område vi har funderat på att flytta till. Hade hittat en lägenhet som verkade prima, och ville se vart den låg innan lördag när det är inspection. För att se hur långt det skulle vara att gå för mej (E) till centralen (där bussen till jobbet går), gick vi från centralen till utsatt adress. Tog inte alls lång tid, och området var hur mysigt som helst! Förutom en liten detalj. Det var dött. Stendött. Eftersom jag är fruktansvärt mörkrädd blir jag lätt lite nojig när det dröjer mer än 10 minuter mellan passerande personer, så den lägenheten blir det i alla fall INTE!

Vi ville dock inte utesluta området helt bara på grund av en spokey gata, så vi vandrade runt litegrann och hittade den. Crown street. Denna underbara asfalterade sträcka! Här fanns allt från små mysiga butiker, till softa resturanger och läckra barer. Dessutom leder den fram till Oxford street där vi kan ta bussen till Bondi och hälsa på syrran och Felix hur ofta som helst (för jag antar att de kommer bo kvar här... Eller?).

Imorgon ska vi tillbaka till Surry Hills på marknad, och titta på stället i dagsljus. Det kan bara bli bättre!

J+E hjärta Australien

Har märkt att vår kärlek för Australien inte riktigt avspeglar sig i bloggen. Det bjuds mest på klagomål i våra beskrivningar av vad som försigår här nere. Ber om ursäkt för det. För att kompensera följer här en lista på saker vi inte skulle vilja vara utan:

Glada och trevliga människor (nästan) överallt
Sol i princip varenda dag (annat var det när E var här över jul och nyår och enbart såg solen 2 eller 3 gånger på tre veckor...)
Billig massage och manikyr (mest E...)
Bra jobbmöjligheter
Var det nån som nämnde bostadsbrist? (nån sån har vi inte stött på)
HAVET
Beachwalken i Bondi
Max Brenner (E igen...)
Billig öl ute
Massa bra klubbar och barer
Tvättmaskin i lägenheten
God mat
MASSA Second Hand
Gratis möbler på gatan (även om de är i varierande skick... Magnus Kleist första hittesoffa döptes till "liket"... Räkna ut resten själv...)
Billiga resor till Asien

Dock finns det ju några hemmasaker vi tycker det är lite jobbigt att vara utan...

Bredband (på RIKTIGT)
Tvättställen med torkskåp (och inte bara torktumlare)
Busshållplatser med skyltar!
Trägolv
Dubbelglas
Isolering
Svenska hantverkare
Varmvatten (i mer än 7 minuter)
Brevbärare som lägger posten i postfacken (och inte slänger den på golvet)
Lösgodis
Er!

Någon som finner nån logik i zonsystemet?

Före fast efter?

Hur kommer det sig att australiensare ligger så långt efter med mycket, när de faktiskt är flera timmar före? De har ju 10 eller 8 timmar timmar på sig att fundera ut kluriga saker innan vi ens vaknat! Fast om det skulle stämma - att de därför skulle vara mer kluriga än oss - så skulle det ju betyda att amerikanare är dumma eftersom de ligger flera timmar efter.

Eller...
vänta nu...
det är de ju!

Luktar hallon

Paperwork

Sitter med en tax file number declaration form framför mig och fattar inte mycket.

"If you have an annuity or superannuation pension, do you want to claim entitlements to a deductible amount or tax offset?"

Vill jag?

Sommarhälsningar

Det har vartit löjligt varmt här idag för att vara vinter. Folk badar och jag skulle kunna tänka mig att gör dom sällskap. Om det inte vore för att det är vinter i min skalle, och då badar man inte... eller?

Idag så hade Felix lånat en bil och tillsammans med hans syster så åkte vi en sväng. Först norröver till Manly och sen till Watsons bay, bilden nedan är från Manly, fler bilder finns på facebook.

Avslutade dagen med en mycket god middag på en restaurang i Bondi. Finns bilder på det med.

Kolla särskilt på de där Emelie äter.

Det var länge sedan hon fick kött så det slemmigaste, största revbenet åkte in, och ner. Visst ser hon ut att njuta? Lite sådär motvilligt.

En liten uppdatering

Den 1 juli så infördes tydligen rökförbudet här i Australien. Tack så mycket.

Jag fick det!

Idag ringde de äntligen från föregaet jag sökt jobb hos och sa att jag fick jobbet som Sales manager and Production assistant! GÖTT! Tydligen får jag 9% i super, något som låter väldigt trevligt, men som jag inte har en aning om vad det är? Världsvan som jag ville verka så frågade jag ju inte heller... Ganska korkat kan man ju tycka nu i efterhand. Men Felix hintade nåt om att det hade med pension att göra så let's leave it at that.

Har inte heller den blekaste om vad man betalar i skatt i det här landet, men efter att ha googlat lite verkar det inte vara allt för mycket. Min bruttolön är lägre än inköpsassistent i Sverige, men eftersom skatten inte verkar speciellt hög, så blir nettot faktiskt mer?! Verkar ju strålande, men jag tänker inte hoppa över bäcken än som man säger. Sen jobbar jag ju faktiskt bara 8-16 så det kunde ju inte bli bättre!

Men vad är det jag ska jobba med då, undrar ni säkert?
Är det high-fashion? Nej.
Är det underkläder? Nej.
Är det sportkläder? Nej.
Är det kläder överhuvudtaget? Ja.

Jag ska jobba med skoluniformer! Så förbannat konstigt, men det kommer bli skitkul! Speciellt när jag kommer från ett land som knappt vet vad en uniform är för något (nej, det är inte Canada Goose jackor, det ser bara ut så!). Jag kommer att assistera försäljningschefen och produktionsteamet. Dessutom kommer jag att ansvara för alla leveranser av produktion som sker inom landet (ja, de har faktiskt egen produktion här!) och för broderier och tryck på de små kläderna. Det är just det som kommer bli så kul - att få se produktionen på nära håll, något man inte har möjlighet till hemma. På kontoret finns dessutom ett cuttingroom där allt skärs innan det går till produktion i Sydney, vilket betyder att alla mönster och graderingar görs där.

Området där företaget finns ligger i södra delarna av Sydney, hyfsat nära flygplatsen och hyfsat långt ifrån där vi nu bor. Dock har de en företagsbuss som går från centralstationen varje dag så jag slipper hispa runt och oroa mig över att gå av på fel busshållplats. Det är nämligen inte svårt att göra här.

Bussarna har inget som helst system för att visa vart de befinner sig, inte ens busshållplatserna har skyltar! Och råkar du hoppa på en "pre-pay" buss, så stannar den bara på vissa hållplatser, men du har ingen aning om vilka! Det betyder att man antingen måste hoppa av på måfå och hoppas att man prickade rätt hållplats, eller att man helt enkelt litar på att busschauffören kommer ihåg att säga till vart du ska av. Vansinnigt stressande om man är lite av ett oroligt freak som jag själv...

Babelfish

Om det var nån mer än vi som undrade vad den underlige portugisen ville ha sagt i tidigare inlägg, så har vi babelfishat meddelandet till följande:

"Oi, I found yours blog for google tá well interesting I liked this post. When to give gives passed for mine blog, is on personalized t-shirts, shows step by step as to create a well personalized t-shirt way. Until more."

Måste jag tillägga att det fortfarande är väldigt oklart vad han menade med sin kommentar?

Sängen från helvetet

Igår när vi äntligen skulle gå och lägga oss efter en låååång dags flyttande mellan vardagsrum och nya rum, fick vi en otrevlig överraskning. Min första tanke var att jag råkat bädda in galgar under lakanet - för ungefär så kändes det att lägga sig. En stenhård sak rakt in mellan revbenen.

När jag sen i snabb takt skulle flytta mitt vänsta ben ungefär 30 centimeter i sidled kom nästa trevliga upplevese.

Om ni tänker er hur det känns att halka ner för en trappa med ena foten. Ni vet hur den dunkar i varje trappsteg och det gör så ont att man hellre skulle dö? Mmmm... ungefär samma känsla. Ända skillnaden är att här är det fjädrarna man dunkar i så fort man rör sig. De sticker upp ur madrassen som en ilsken spikmatta, vars enda uppgift är att göra din natt till en mardröm. Sängmadrassen är så fruktansvärt oskön att inte ens prinsessan på ärten hade slaggat där för att fånga sin drömprins!

Inatt funderar vi på att lägga lakanet rakt på träpinnsstommen istället. Lovar att det blir skönare.

Före och efter

Nu har vi äntligen fått flytta in i vårt nya rum. Inte en dag för tidigt! Känns dock lite knepigt att packa upp alla saker och försöka göra det lite hemtrevligt, när vi vet att vi snart kommer flytta igen... Planen är att försöka finna nytt boende så snart syrran kommer tillbaka i början på augusti. Antingen här i Bondi, eller lite närmare stan, i Surry Hills eller Paddington. Försöker visa här vilket helvete vi har bott i den senaste veckan. Vi vill därför varna känsliga läsare (mamma) för starka bilder. Det var rätt svårt att få en bra bild över hur vårt nuvarande rum ser ut, så det blev en konstig en. Men ni fattar grejen.

Före

Efter

Star City

Vi var på casinot i går. I like. A lot. Mötte Magnus och Adrian där men de var tvunga att gå rätt fort så jag och Emelie fortsatte på egen hand. Ville spela texas hold'em men kön var på minst tre timmar så jag glömde det rätt så snabbt. Hittade en tom plats på ett $10 dollars black-jack bord istället.

Frågade en kille om den var ledig och han svarade ja. Kastade fram en $50 dollarssedel samtidigt som jag frågade om det berodde på att dealern var bra. Ja svarade han, de (läs: Kinserna som tog upp alla andra platserna utom min och hans) låter den vara för att han har sån tur.

Typiskt.

Första given. Dealern får 21. Jaha. Det här lär väl gå fort tänker jag,

Men turen vände och jag gick därifrån nästan 500 kronor rikare. Gissa om jag kommer att komma tillbaka! Fast då ska jag vara där en vardag, tidigt och spela poker!

Efter spelrunad mötte vi upp med Felix och Co. och festade på ett riktigt bra ställe. Ska tydligen vara det svåraste stället att komma in på i stan..? Tråkigt att redan knäckt det i så fall. Riktigt bra DJ och en skön lokal. Nice nice. Folk var dock rätt så sega så vi gick hem redan vid tvåtiden.

Alla utom en tjej, en tyska som heter Jenna. Hon hade varit något för dig Herman - hon är nog ännu mer partysugen än vad du är!?

Bäst under kvällen: När vår taxi kör in utanför casinot och en uppklädd kille springer efter och ska öppna Emelies dörr. Emelie blir alldeles till sig och säger ungefär: "Åhh, han springer efter! Han ska öppna min dörr! Guuud vad jag känner mig lyxig nu!" Allt med en sjukt skön inlevelse, det var sött tycker jag.

Till: Carolina Palmquist

Är du nöjd nu? Jag kan inte hitta en mindre än den här och den är 9x9 cm. Har verkligen letat, och har bara 3 kort i den faktiskt. Och inte ett enda kvitto än så länge!