Gott nytt år

Sitter i bara shorts och väntar in i det sista på att klä på mig nyårsdräkten. Det är väldigt varmt och vi ska ha middag på balkongen är det tänkt... vi får väl se hur vi gör. Ungefär trettio minuter kvar till gästerna kommer. Jobbar hårt för att hålla svetten tillbaka. Verkar vara ett mindre kaos redan för Therese har lite problem med att komma in från Bondi. Har vi tur (?) blir folk sena och solen hinner gå ner lite innan det är dags att sätta igång.

Elisabeth har lagat fläskfile inlindat i bacon och andra härligheter, till det kommer vi ha potatisgratäng. Grand finalen är två pavlovas!

Senare ikväll kommer i alla fall jag och Emelie att bege oss till Kirribilli för en fest. Det ligger precis vid brokanten vilket ger oss första parkett till världens bästa fyrverkeri!

Sydney är den första storstaden på vår jord att fira in det nya året och de planerar onekligen för det! Fester överallt och det räknas med att över en miljon människor kommer att befinna sig nere i centrum. Överskattat eller inte, jag är säker på att vi kommer få en kanonkväll!

Ring klocka ring!

Oh no

Solen forsätter att skina på oss och allt är perfekt. Det enda som stör friden är ett litet brev som ligger i köket.

Brevet är det brevet vi inte ville skulle komma. Brevet som säger att vi åker ut.

Ja, vi måste med största sannolikhet flytta. Så imorgon ringer jag runt efter en nya lya. På nyårsafton. Av någon märklig anledning känns det dock inte så farligt...

Som ett brev på posten

Detta är beviset på att trägen vinner. Efter dagar, ja till och med veckor, av envist tugg om blommor fick Emelie till slut sin bukett. Synd bara att hon inte tål dem...

När jag frågade blomstertanten om hur man ska sköta dem fick jag tipset: svalt och mörkt.

Svalt? I Australien? Just nu ? Skulle inte tro det...

Bränt kött

Jag är beviset för att solksydd funkar. Efter en dag på stranden kommer jag hem och ser att jag visst missat att smörja i en del ställen. Röda fläckar lyser upp lite här och var. Tur att det ska vara fint väder närmaste dagarna så jag kan rätta till det!

Gästinlägg

Så, då har det blivit Johan och Emelies tur att ta hand om oss efter fem nätter hos Therese i Bondi. Stort tack till henne. Mycket trevligt och trevlig lägenhet. Julafton firade vi där, dvs de av oss som inte drabbats av vissa olämpliga bakterier (inga namn).
Det finns väl en liten risk att våra presumtiva värdar drar lott om vem vi ska bo hos innan vi åker (den som förlorar får ha oss), men så långt verkar allt lugnt.
Dessutom har vi bestämt oss för att tillbringa en viss tid på ett lyxigt B&B men det har vi inte offentliggjort ännu.
Vädret är rätt OK, växlar mellan strålande sol med 30c och mulet med 28C, vi kan leva med båda.
Förutom att njuta, shoppa, bada och äta, så har vi ett nyårsfirande att genomföra. Efter några dagars återhämtning planerar vi att dra med hela gänget upp till Hunter Valley för lite seriös vinprovning (Anders; vi skickar rapport så snart vi fått tag på någon som kan ta anteckningar från våra experiment).
Därefter åker vi ut till kusten och området runt Port Stevens för lite plask i Oceanen.
Kort sagt; vi har det riktigt bra och njuter av varje ögonblick (ja förutom Eth på julafton då förstås)

I dream my days away

Det är dagar som dessa man verkligen inser varför man är här och inte hemma i Sverige.

Watson Bay var dagens tillflyktort, en idyllisk liten hamnvik med magnifik utsikt över Sydneys skyline. Krisallklart vatten en molnfri himel och en dag helt utan måsten. Sommaren har kommit och det känns inte så vemodigt att vara arbetslös längre.

The penis study

"The American Government funded a study to see why the head of a man's penis was larger than the shaft. After 1 year and $180,000, they concluded that the reason that the head was larger than the shaft was to give the man more pleasure during sex.

After the US published the study, the French decided to conduct their own study. After $250,000 and three years of research, they concluded that the reason the head was larger than the shaft was to give the woman more pleasure during sex.

Australians, unsatisfied with both the findings, coducted their own study. After two weeks, a cost of around $75,46, and two slabs of beer, they concluded that it was to keep a man's hand from flying off and hitting himself in the forehead."

(A very reliable source, 2007)

GOD JUL!

Julrim

Samma problem varje jul, varje klapp ska ha rim fast det inte är kul.
Johan har ångest och ut i luften stirrar. Han är del av familjen nu och pressen förvirrar.
Vad ska han skriva, vem ska ha vad? Skulle Elisabeth ha boken eller var det choklad?

Han skriver och svettas om vartannat, att det ska vara så svårt, det var då förbannat.
Det är sent, han är trött, och jag vet - han vill sova. Men den mänskan är envis, det vill jag då lova.
Om det så tar hela natten så ska han bli klar, och imorgon vid lunch han inga krafter har kvar.
Då i skålen med gröt han gott somnar in, där ligger han och snosar när tomten tittar in.

Presenter delas ut och Johan sover på, men hans rim blev en succé så han är nöjd ändå.

Godnatt.

Världens roligaste show

Åh vad heter du då lille vän?

Disskuterade namnalternativ igår på framtida barn. Syrrans ungar skulle prompt heta Nora och Hugo, medan Johan insisterade på Merlot och Caesar. Själv har jag alltid velat ha en unge som heter Oliver, vilket skulle passa hur bra som helst till Merlot - vin och oliver liksom - men det vägrade Johan.

Bäst av alla är ändå syrrans kompis Anders Berg, som vill döpa sin unge till Venus.

La familia

Äntligen har mamma och pappa landat i Sydney. Nu är det jul på riktigt! Har gjort ischoklad, köpt pepparkakor och kokat knäck så nu hoppas vi bara på att solen kommer fram också.

Men om vädergubbarna har rätt (vilket de alltid brukar ha när det gäller regn och rusk) så har vi en storstorm att vänta från Melbourne. De säger att den har blåst hus i helsike och är på väg upp mot Sydney. Och vi vet vad de talar om. Det är Katta som är på väg - hon landar den 25:e.

Nej, jag skoja bara Katta - vi längtar efter dej och Petrus. När ni kommer är hela familjen samlad!

Bad luck

En astreoid är på väg mot Mars. Den är 50 meter bred och skulle om den brakade samman med vår granplanet orsaka en krater på en kilomteter. Tydligen slog en lika stor sten ner på jorden 1908 i Sibirien. 2000 kvadratmeter skog försvann - och en människa. Lite otur asså. Jorden blir pååkt av en jättesten och den slår ner där man inte kan bli mer ensam och övergiven. Å andra sidan var det väl tur att det var där den slog ned...

Thaimassage

Helt underbart var det - kunde inte blivit en battre borjan pa semestern. Om det inte varit for den forbannade amerikanskan som kom in och trodde hon agde stallet (det ar bara skynken mellan massagerummen) sa hade det blivit perfekt.

"HIIIII, I NEED A MASSAAAAAAGE BEFORE I GET ON THE PLAN TO N.Y THIS AFTERNOON, PLEEEEEEEAAAASE TELL ME YOU CAN FIT ME IN"

"I'm so sorry but we're fully boked for today"

"OH, COME OOOOON, I'M SUUUUURE YOU CAN FIT ME IN SOMEWHERE?! I ONLY NEED HALF AN HOUR ON THE SHOULDERS. I'M SOOOOO STRESSED OUT FROM WORK"

"I'm really sorry, but we don't have any appointments available until next year"

"WHAT?! BUT THAT'S NOT WORKING FOR ME, THE PLAN LEAVES THIS AVRO AND I NEEEEED TO HAVE THAT MASSAGE BEFORE I GET ON"

"So sorry, but I don't think we can help you today. But you're more than welcome to come back an other day?"

"MY GOD, THAT'S JUST SO FRUSTRATING! ALRIGHT THEN, BUT WOULD YOU BE ABLE TO BOOK ME IN FOR A BRAZILIAN TODAY?"

Aprilväder

Solen har försvunnit bland stora, mörka, hotfulla moln. Det drar ihop sig till ännu en storm.

Den blomstertid nu kommer

Idag var sista dagen på jobbet även för mig. Och känslan som infann sig var en av de underbaraste av dem alla - den som säger att man har ett helt magiskt sommarlov framför sig! Minns ni den?

Det var alltid lika svårt att hålla leendet tillbaka när man vaknade den dagen i början av juni. Även om man visste att man var tvungen att spendera timmar i kyrkan lyssnandes (?) på tråkiga tal och sömniga psalmer visste man att det fanns något stort vid slutet. Om man bara höll ut. Och så kom den, Den blomstertid nu kommer och med ens insåg man att nu är det sommarlov. Det är på riktigt.

När jag gick ett ärende idag i den 30 gradiga värmen fick jag precis den känslan. Den blomstertid nu kommer känslan. En känslan jag faktiskt inte trodde jag skulle få känna igen. Jag rös i hela kroppen och blev alldeles varm.

Var faktiskt tvungen att känna efter igen. Var det känslan? Ny rysning - ja det var det!

Idag började faktiskt ett sommarlov, fullt av ledighet och äventyr och det känns nästan som jag är 12 år igen och ska ut och leka.

Halleluleja!

JAG ÄLSKAR ATT VARA LEDIG!

Nu har jag haft julledigt i exakt 73 minuter och det är 30 240 kvar ungefär. Ska fira med drink ikväll och imorgon när jag vaknar i panik och tror att jag försovit mej till jobbet, kommer (efter ett par hundradels sekunder) ett lugn sprida sej i kroppen när jag inser att jag inte är sen till jobbet - klockan ringer bara för att påminna mej om thaimassagen jag har inbokad på morgonen. Det kunde inte börja bättre...

10 000 000 000

Är antalet skickade sms under 2007 i Australien. Onekligen ett bevis på att vi hellre skriver till än pratar med varandra...

Inga ursäkter

Ända sedan jag fick otroligt fina blommor av Carly på min födelsedag så har jag gnällt lite på Johan för att han aldrig köper några till mej. Mest för att jag inte orkar gå och köpa dem själv. Men Johan har hela tiden sagt att han kan ju inte köpa blommor eftersom vi inte har nån vas (smart ass).

Så nu har jag köpt en vas.

Nu ska vi bara se hur lång tid det tar innan jag får användning för den...

Materialist javisst!

De har tydligen flyttat fram premiären till imorgon istället så det blir julshoppning fram till midnatt istället.

Johan önskar sej:
* En flat screen
* En Wii
* En iPhone


Emelie önskar sej:
* En plattång
* En matmixer/bakmaskin/göra-goa-smoothies-maskin
* Allt som Johan önskar sej för jag har inte råd att köpa det till honom

Får väl se vad vi kommer hem med om några timmar...

Murgröna

Ikväll (ryktet säger dock att det öppnade redan vid middasgtid men vem kommer på en premiär då?) öppnar stans senaste vrålåk i resturang/klubb världen. The Ivy, nio resturanger och 18 baren har något för alla. Eller vad säger ni om:

Mad Cow a New York-style grill with the Peter Doyle designed menu

The Kitchen informal eats: tasty burgers and salads

The Patio outdoor space centred around the Japanese Maple and a spectacular spiral staircase

Ivy Lounge cocktail heaven: Mikey Enright’s most creative cocktail menu ever

Ivy Bar the hub an urban style bar with views over The Patio

Teppanyaki a modern twist on traditional teppanyaki with a menu created by Shaun Presland

The Den an intimate space with warm furnishings and live musicians

The Terrace open-air with chic cabanas overlooking the buzz of the lower floors

Royal George a traditional British Alehouse, complete with quality pub food

Äntligen får även vi en härlig takbar (sort of)! Efter Melbourne har jag varit lite avis men kanske får även vi Sydneysiders nu möjligheten att klättra ut högt upp och njuta av en kall medan storstaden susar förbi under en och solen (?) värmer. Luktar dock inte hallon nere i smeten precis så vi får se hur välfyllt det blir...

Nåja, pretobygget i miljardklass öppnar som sagt upp ikväll. Delvis åtminstonde, och bossen har ordnat så vi får komma in. Kommer detta bli Sydneys XoY? Tja, det återstår att se.

Läromästare

Jag håller på att lära upp killen som ska ta över min roll. Vi smygbörjade igår och kör idag igen innan han börjar på allvar den 14e januari.

Känns lite märkligt. Jag kan mitt jobb, men jag har trots allt bara varit där i tre månader. Och att agera lärare har väl aldrig varit min starka sida...?

Men det är roligt. Allt tar mycket längre tid men jag har hela tiden sällskap, något jag saknat den tiden jag jobbat fram till nu.

Och så är det ju bara tre dagar kvar till jullovet! Bara tanken på att vara ledig i tre veckor gör att allt rullar fram som på kullager från SKF.

Dudu...dududu...

Är det nån mer än jag som undrar varför Ben Davis lät Scott Wright ligga medvetslös till morgonen efter om han nu var där samtidigt?

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1474504.ab

Kvack, kvack

Varför är det alltid ankor på rengöringsmedel?

Poängsystem

Var hemma hos syrran igår när Johan var ute och bröstade sej med Diorslipsen för Scarlett. Hon och Felix har haft lite problem med vem som egentligen gör vad hemma. Syrran tröttnade och löste dispyten med ett poängsystem:

Städa mycket 10
Städa lite 5
Diska 5
Moppa golv 5
Ta ut soporna 3
Städa badrummet mycket 10
Städa badrummet lite 5
osv, osv...

Nu är det ju bara så att både Therese och Felix är väldigt tävlingorienterade, vilket får till följd att de nästintill slåss för att få utfärda diverse sysslor. Igår när jag kom hade Felix ett stort flin på läpparna för att han lyckats springa ut med soporna innan syrran, men var gentleman nog att låta henne få göra disken.

"Aj dönt wönt to steal ål de pöints" sa han med ömsint röst.

Jag tyckte det var en jättebra idé och lät Johan dammsuga, diska, gå ut med soporna och städa undan idag på bakfyllan innan jag övertygade honom om att det där med poängsystem, det funkar nog inte för oss ändå...

Julfest

Igår var det min tur att gå på julfest med jobbet. Och då Farage är ett fint företag så ska det självklart festas fint. Dresscoden var glamorous och en aktad resturang där matens primära funktion var att se bra ut (?) var utgångspunkten.

Jag har nästan bara haft på mig vita eller gråa t-shirts på jobbet och fick en del att höja på ögonbrynen. Trodde de inte att jag kunde bära en kostym eller? Roligast - att Joe har en likadan Dior slips som jag. Tydligen så är det en specialare som bara såldes i London.

Nåja, efter middagen gick vi till Crystal Boudoir, en cabaretbar. Minicabaret kanske är mer beskrivande. Fyra dansare på en scen mitt i lokalen. Mysigt och intimt. Och kul med för den delen. Största besvikelsen - att en drink med namnet Scarlett Johanson smakar hästpiss är skamligt!

Med Joes kreditkort löst springande i baren gjorde det inte så mycket och hela kvällen blev väldigt lyckad.

Vilket tyvärr alltid resulterar i att dagen efter blir mindre händelserik... en uppoffring av mindre mått dock.

Vem är vem?

Okej, det är många som inte riktigt vet vem som skriver vad av oss. Lite meningen egentligen men det är klart att det kan vara jobbigt för er att läsa och inte förstå vad som händer vem och så vidare.

Att signera varje inlägg orkar vi inte, men en tumregel som kan hjälpa er är att: Emelie skriver mej, dej, sej. Johan skriver mig, dig, sig.

Och är det stavfel så är det antagligen jag, Johan som skrivit. I alla fall enligt Emelie...

Capice?

Naturens krafter

Idag var det äntligen strålande väder och vi begav oss till Coogee för sol och bad. Och jävlar vilken åktur jag fick på köpet!

Vågorna var tokhöga och likt ett barn sprang jag efter ett tag ut för sätta emot det lilla jag har.

PANG!

Första vågen smällde över mig och jag blev ärligt förvånad av hur stark den var. Inte som vågor man hoppat emot förut om man säger så.

Så höll det på ett tag - vågorna rullade in och man gjorde sitt bästa för att reda ut vad som var upp och ner efter att de sköljt över en.

Tills det kom en praktvåg som jag frentetiskt började att padla med. Plötsligt insåg jag att jag inte slog i vattnet med armarna, överkroppen var i luften och det kändes som jag flög. Sen så sa det swoosh och jag spolades under ytan i 110 och dök upp vid strandkanten. Utmattad men glad.

Playboy

Zappade lite fram och tillbaka igår och hittade en dokumentär om flickor i Israel som tävlade om att bli Playboy-tvs nya presentatör. En av de upprörda förlorarna intervjuades i slutet och kunde inte förstå hur hon hade förlorat när hon såg ut som alla killars playboydröm. Ännu lite surare var hon dock över hur hon presenterade som "en rysk bimbo" i media.

"Ajä dån't andärständ vaj dej 'äv tå kal me rashan?!"

Mitt vinterland

Borran har sina ljusa sidor

Kvällsöppet

På Westfields (ett köpcentrum) i Parramatta (40 min utanför centrala Sydney) tar man julshoppingen på största allvar och ser till kundens bästa, därför utlovas extra långa öppettider i julrushen. Närmare bestämt 72 timmar i sträck! Så under tre härliga dygn är det fritt fram för alla shoppingtokiga att fröjdas under ett och samma tak lika lång tid som det tar att flyga tur och retur till månen, tre gånger...

Julstämning

Nu har vi bakat lussekatter. Emelie gjorde klassikerna: katten och änglahår. Johan gjorde snoppar och sjöhästar. Så fort första plåten var klar slängde vi i oss en var. Och då kom den. Julkänslan. Men den försvann lika fort, ungefär som när man har ett ord på tungan, men det försvinner innan man hunnit förstå att man hade det där. Oftast kommer det ju tillbaka igen, så nu är det väl bara att vänta...

Att misstolka

E: "Nämen vilken liten laptop du har F, det är ju nästan så att du får plats med den i bakfickan!"

F: "Men Emelie, om jag fick plats med den i bakfickan skulle jag behöva jättestora byxor. Det är ju som att säga att jag har en jävligt stor röv!"

Varför jag önskar mej en fläkt i julklapp

10.55 onsdag 12 december:

"Good morning ladies and gentlemen and welcome to Melbourne. Temperature is 19 degrees."

20.05 onsdag 12 december:

"Good evening ladies and gentlemen and welcome to Sydney. Temperature is 34 degrees."

Nu hände det igen

Ska se om han lagt upp ett till nu när jag publicerar det här.

Älskling vill du gå och lägga dej snart? Jag börjar bli lite trött... La du förresten de nya tandborstarna i badrummet eller vart tog de vägen?

Att ha router

Ja men gott folk. Det är alltså såhär förhållanden tar slut. Man skaffar en router.

Johan sitter i soffan och jag sitter vid matbordet. När jag publicerat mitt blogginlägg ser jag att han publicerat ett samtidigt. Vi kommunicerar inte med varandra. Vi bloggar samtidigt och kommunicerar med er. Det är det viktigaste för oss just nu. Att ni får vara med och ta del av vår vardag. Visst är det spännande?!

Om lukter

Det luktar konstigt här. En dov, märklig lukt arbetar sig ständigt uppför mina näsborrar och lämnar efter sig en doft av något jag inte kan placera.

Det är en sådan lukt som jag, trots att den inte är trevlig, har svårt att låta bli att ta in.

Jag sitter och vädrar näsan för mig själv och pendlar mellan 'f'y fan' och 'hmm, inte hallon men kanske ändå...'

Jag har en plan

Svenska spel ska betala min skuld till CSN.

Det går rätt så bra.

Melbourne 2

Imorgon bär det av till Melbourne igen, men bara över dagen. Jag ska dit med en av mina chefer och hjälpa till att lära ut ett datorsystem. Ja, ni läste rätt. Dessvärre vet jag inte riktigt vad det är jag ska assistera med, men tydligen kan jag systemet så pass bra att jag fick följa med.

Kommer ni ihåg när datorerna kom och de första datorspelen var sådana där med svart bakgrund och man fick tabba sej fram med gröna prickar? Riktigt så där old school? Det är vårt system. Väldigt high-tech. Det finns inte heller nån som vet riktigt hur systemet fungerar så jag har helt enkelt fått prova mej fram lite här och där. Misstänker att det kommer vara mitt svar på det mesta imorgon.

"Men testa lite olika och se om det funkar, det gjorde jag!"

Hjulet snurrar men hamstern är död

Johan sitter och msn:ar med Herman och skrattar så han kiknar. Frågade ju självklart vad det var som var så roligt och fick då följande historia berättad för mej...

Bakgrundsfakta:
- Herman är diabetiker och har genom sin sjukdom problem med fötterna.
- Herman har vid några tillfällen fått "anfall". Inte på grund av diabetesen (vad de vet), men han däckade helt enkelt av och tappade talförmågan.
- Herman sover som en brunbjörn i idé och för oss som känner honom är det inte ovanligt att man väcker Herman när man ringer klockan fyra på eftermiddagen.
- En gång sov Herman 30 timmar i sträck (för er som börjar räkna på fingrarna är det mer än ett dygn).
- Underliga saker händer Herman hela tiden. Och då menar jag HELA tiden.

Så, nu tror jag ni har tillräckligt med bakrundsinfo för att kunna njuta fullt ut av följande...

------------

För några dagar sedan hade Herman ett besök hos fottanten på sjukhuset klockan 10.30. Trots 4 alarm och en ipod kopplad till stereon sov Herman fortfarande när det bankade hårt på dörren klockan 11.30.

I panik vaknar Herman och tror att han försovit sej till jobbet. Han slänger sej ur sängen och drar på sej ett par snickarbyxor innan han öppnar dörren i bar överkropp. Utanför står två poliser.

Eftersom Herman inte väntat sej nåt besök hade han heller inte städat lägenheten, som såg ut som en pundarkvart (?) med bag in box, vinglas, kläder och säkert en och annan brieost slängd i soffan (här har författaren tagit sej friheter i återberättandet av historien).

Polisen tittar runt i lägenheten och frågar "var det fest här igår eller?". "Nä", säger Herman. "Jag jobbade".

Herman drar på sej en t-shirt och får syn på kniven han använder i jobbet. Yrvaket plockar han upp den och stoppar den i fickan. En av poliserna ryggar tillbaka och säger "var det där en kniv?!". "Ja", säger Herman, "den kan vara bra att ha på jobbet". Precis när orden smiter ut ur hans mun kommer Herman på att han är ledig och säger "Men jag ska ju inte till jobbet idag, jag är ledig!".

En av poliserna tittar skeptiskt på Herman och frågar "Du har inte några andra, psykiska, sjukdomar. Du har inte försökt ta livet av dej?". "NEJ" utbrister Herman och undrar vad i hela *** polisen gör i hans lägenhet.

Tydligen hade fottanten ringt när Herman inte dök upp. Han hade svarat och lagt telefonen bredvid sej på kudden samtidigt som han gott sovit vidare. Tanten hade blivit förskräckt, ringt polisen och sagt att hon had en medvetslös patient som behövde hjälp. Hon hade ju givetvis berättat för polisen om Hermans tidigare kolapser och de hade väl själva dragit slutsatsen att Herman var psykiskt labil.

Just an other day as Hermanator.

Lagspelare

Det verkar som de hittat en ersättare för mig nu. Två stycken killar var inne på sina andra intervjuer idag och när de var klara frågade jag Rebecca om de bestämt sig. Ja, vi tror det sa hon och forsätter med att säga att den ena är väldigt kompetent men verkar lite överlägsen. Ingen lagarbetare. Så honom blir det inte.

Herregud, vad vet hon om det?! Innan hon började så umgicks vi tydligen med alla butiksanställda och det var bra stämning på kontoret.

Numera är det vi mot Rebecca. Fast hon verkar inte veta om det. Hon styr och ställer i sin lilla värld som om vi snurrade runt henne.

Inte för att jag kunde bry mig mindre. Bara åtta dagar kvar till jul och sommarlov. Konstig kombination. Men ack så skön.

Kaaaa Booooom!!

Sex åskstormar på tio dagar. Väderfacit för december so far i Sydney.

Klimatet är rubbat. Precis som hemma.

Illamående

En 10-årig abourginsk flicka blev 2005 våldtagen av 9 ungdomar. De släpptes alla fria eftersom den kvinnliga domaren menade att flickan "förmodligen gick med på" att ha sex med dem. Ungdomarna bor kvar i staden där övergreppet skedde, medan flickan placerades på annan ort med en ny fosterfamilj.

Är det bara jag som inte kan hålla maten nere?

Läs mer här.

Att man inte bara kan få göra som man vill

Företaget jag arbetar för har som sagt erbjudit sej att sponsra mitt visum, vilket innebär att jag får stanna i Australien upp till 4 år. Om jag vill. Och på samma företag då såklart.

Men nu när ansökan ska in (i sista stund så klart) börjar mina nerver skaka en aning. Immigrationskontoret ber nämligen om referenser från tidigare arbetsgivare, där jag arbetat med liknande uppgifter, sedan fem år tillbaka. FEM år. Om jag tidigare klagat på platsannonser som kräver nyutexaminerade personer med upp till 3 års arbetserfarenhet, så ber jag så hemskt mycket om ursäkt.

Hur i hela fridens namn ska det vara möjligt att få ett visum här med de kraven när man bara är 26? Ska jag skriva en liten post-it och sätta på ansökan där jag ber om ursäkt för att jag inte kom in på textilhögskolan tidigare, eller för den delen inte ansökt tidigare än vad jag gjorde? För då hade jag kanske kunnat stå här med fem års erfarenhet på nacken.

Så nu blir resten av den här resan intressant. Min sista dag på jobbet, enligt mitt nuvarande visum, är den 9:e januari. Efter det blir jag utslängd ur landet och min sponsoransökan rivs om de kommer på att jag fortsätter arbeta. Så nu hoppas vi allihopa att farbror byråkrati är snäll mot Emelie och låter henne stanna kvar ett tag till. Okej?

Svenska bananplockare

Yum Cha

Idag prövade vi något som kallas för yum cha. Rent ordagrannt betyder det 'att dricka te' men det är inte så mycket teet man kommer för utan maten - det är en kinesisk buffé Väldigt populärt och man måste vara ute tidigt för att inte behöva köa. Anna på mitt jobb som är kines har tjatat om det länge och meningen var att hon skulle varit med idag men hon behagade inte dyka upp och hennes mobil var avstängd...

Det var synd för Donna som var med är lika dålig på kinesiska som vi och det resulterade i en del mer eller mindre äckliga rätter. Yum cha fungerar nämligen så att personalen kör omkring med en massa vagnar fulla med smårätter och man tar helt enkelt det man vill ha. Och kan man inte kinesiska kan man ta lite vad som helst.

Nu har vi i alla fall provat det som alla pratar om. Och vi kan väl bara konstatera att vi är lite för svenska och gillar traditionell frukost bättre.

Historian upprepar sig

Jag var och bytte routern igår. Kineserna var måttligt glada. "Hur ska vi kunna sälja den om den inte funkar?" var ett av chefens klipska argument.

Nåja, nu har vi i alla fall en ny. En D-Link. Hade en sån i Sverige. Och nu som då bråkar den med mig. Vad gör jag för fel? Så svårt är det väl inte egentligen?!

Bah, nu skiter jag i det. Finns roligare saker att göra på en lördag.

Octoberfest

Igår vad det julfest - idag är det ångest. Härlig kombination det där, men jag tänker inte gå in närmare på vad som utlöste den.

Nu blir det Stolthet och fördom med lite popcorn.

Framtiden sprang ifrån mig

Vi köpte en router idag.

Det är som vanligt dålig stämningen mellan dem och mig.

Av någon anledning så vägrar de sammarbeta med mig. Nu är jag på dåligt humör men trådlöst internet har vi inte.

Har provat det mesta nu. Utom att slänga skiten i golvet. Ska jag?

Ge mig mer jul

Ikväll är det dags för årets första julfest! Det är butiken Somedays där Elin jobbar som bjuder upp till dans.

Nog för att det är december och folk gör sitt bästa med pynt - någon julstämning är det då inte i Sydney. Vi får väl se om den inställningen skiftar lite efter ikväll...

Sockersug

Igår var det 3 veckor sedan jag slutade äta godis. Har gått över förväntan måste jag medge, men det är fan inte lätt alla gånger. Det är som PMS gånger 1000 att ha sockersug.

Varenda person jag pratat med som slutat äta godis säger att efter de första två veckorna försvinner suget nästan helt. Vet inte om de har sagt det bara för att peppa mej, men tre veckor in i helvetet förstår jag fortfarande inte vad de pratar om. Vaddå försvinner? Det enda jag tänker på är den 21 december och vad jag ska vräka i mej.

Dessutom har jag kommit på att den här dealen är helt värdelös. Om jag klarar att hålla mej undan godis och cola i sex veckor så slipper jag betala Johan $200 i straffavgift. Det är ju bra. Men what's in it for me?! Känner mej väldigt korkad som inte bad om nåt i return så att säga.

J: "Baby, om du inte klarar av att hålla dej borta från godis i 6 veckor så måste du betala min biljett till Groove Armada på nyår. Okej?"

E: "Okej, men om jag klarar det då? Vad får jag då?"

J: "Om du klarar 6 veckor så tjänar du $200 som du annars lagt på biljetten!"

E: "Gött! Lätt att jag kan hålla upp i 6 veckor för $200 - du kommer förlora stort på det här!"

J: "Mmm... just det..."

Top model

Tänk er att gå och vänta och vänta och vänta på att ert favvoprogram äntligen ska börja visa sin nya säsong. Och tänk er att ni sen ser reklamen för den nya säsongen på TV några veckor innan den börjar sändas. Hur ni blir allt mer exalterade ju närmare dagen D kommer, och hur ni skriver in i er kalender att "på måndag den 4 december klockan 19.30 är det minsann jag som har bokat TV:n".

När dagen D äntligen kommer maaaasar sej klockan fram och du är så pirrig i hela kroppen nu inför vad som komma skall, att du knappt kan sitta still.

Äntligen är det dags. Det måste vara tystnad, absolut tystnad, när reklamen tar slut och introt till serien tar sin början.

Förstå Johans besvikelse när det var förra säsongen av Americas next top model som gick i repris.

Vem fan bryr sig om design utan funktion?

Vår lägenhet ser bra ut. Seriöst, den är riktigt fin. Compact living i sitt esse. Till det yttre.

För det är design utan funktion och det är ungefär lika värdelöst som luft utan syre.

Och som jag hatar det. Det är lösa luckor (en trilla nyss av helt!!), vi har en toalett som droppar, vattenläckor, trasiga gardiner och en diskmaskin, fick vi reda på idag, som inte funkat på länge och som var bland det jävligaste jag sett. Inte enbart i diskmaskinväg.

Tur att vi inte har en gasspis för den hade väl självantänt vid det här laget...