30 november 2007

Hur svårt kan det vara?

Jag och Emelie tänkte att det kunde vara trevligt att äta ute idag. Ta en öl, äta lite gott och koppla av efter ännu en avklarad arbetsvecka.

För ett par veckor sedan såg vi ett ställe som verkade trevligt ett par gator bort. Frågade Anna på jobbet om det och hon sa att det var ett mycket trevligt tapasplace. Hur bra som helst.

Förutom att det var fullpackat.

Okej, vi tar en taxi ner till Stanley street (ett par minuter ner mot stan), för det verkar vara trevligt.

Men, nähä.

Så vi traskar på och ser om vi hittar något annat.

Visste ni förresten att det är väldigt många backar här i Sydney? Uppförsbackar. Och att det är varmt?

Nåja, efter mycket traskande och dividerande hit och dit om vart vi skull ta vägen fick vi till slut vår mat.

Vad det blev? Kvarterskrogen runt hörnet så klart!

MS Röj?

Det har varit lugna dagar på jobbet. Så lugna att jag varit tvungen att spela MS Röj för att det få tiden att gå. Efter att ha klarat alla nivåer och kallat mig vid olika alias fick jag plötsligt för mig att jag ska ha disney namn på alla rekorden istället. Så jag fick börja om. Och att klara den minsta snabbt är inte det lättaste. Men till slut så gick det. Så nu står det så fint Kalle Anka, Musse Pigg och Langben.

Lite avslöjande kanske. Men hur ofta spelar någon MS Röj?

En del av Kina

Den senaste tiden har de kinesiska sommerskorna dag for dag skruvat upp volymen pa sin radio. Valdigt lite, knappt markbart den ena dagn fran den andra. Men nu, nar det pagatt ett tag, kanns och later det som man befinner sig pa en kinesisk fabrik pa 50-talet. Galla roster ljuder ur radion och de klassiska strakarna grater fram sina melodier.

Jag tycker hela stamningen ar ratt mysig men det haller pa att driva Ian, var gamla skarare till vansinne. Han ar namligen lite av en radionazist och kan bara lyssna pa Mix 106.5. En kanal som seriost inte kan ha mer an 60 latar att erbjuda. Sjalvklart ar det en mix av ”det senaste och klassikers”. Skitsnack. Och det lyssnar vi pa fem dagar i veckan, om och om igen.

Det driver mig till vansinne.

28 november 2007

17 days and counting

Då gott folk var det bara 17 arbetsdagar kvar till julledigheten och godisfrossan igen. På söndag är det första advent och man kan väl säga att julkänslorna inte riktigt tagit fäste än. Funderar på en tripp till IKEA för att frosta i onödig glittershopping, men misstänker att godiset kommer bli svårt att motstå. Så jag avstår.

Förra julen firade vi också här nere vilket ledde till mycket låga värden på julskalan och resulterade i julsångsjungade fram till mars. Fick liksom inte ut allt under den där vanliga perioden hemma där man bara går och väntar, och sen frossar, och sen mår dåligt och vill gå vidare. Så nu är jag lite nervös över hur det kommer bli att vara utan julen för andra året i rad?

Kommer jag sjunga jullåtar under hela 2008, baka pepparkakor fram till påsk eller komma till jobbet utklädd till lucia den 13 varje månad?

Hur det än slutar så kommer jag definitivt fira jul hemma nästa år, om det så än blir i boardshorts och flipflopps med en kängru under armen.

Försenad måndagsrapport

Mamma du kan andas ut, nu börjar det gå neråt.

Etta!

Det var skönt att säga upp sig i fredags.

Dessutom är jag glad att jag gjorde det förra veckan för igår sa Leanne också upp sig. Jobbigt att vara nummer två.

'Ehrm, jo, jag vill också säga upp mig.'

Hur mesigt hade inte det känts?

Vet inte vad hennes anledningar är. Hon hara bara varit där i en månad. Mest synd om Anna för nu måste hon jobba dygnet runt igen...

27 november 2007

Logik på japanska

N: How do you say "bye" in swedish?
E: Hejdå
N: Hejdå...
E: But when you say bye to someone in your family, your boyfriend or a good friend, you can say puss, which means kiss.
N: Puss...
N: So that means K and I become P and U?
E:...not really sure what you mean?
N: If you take a knife and cut puss, you get pu and ss. And kiss becomes ki and ss. So ki becomes pu?
E: Hahahaha, yeah I guess you could say that...
N: So that means "king" is "pung" in swedish?
E: Hehehehehe yepp, swedish is quite easy, isn't it?

25 november 2007

Att något så dåligt får så mycket uppmärksamhet

Idol finalen pågår just nu. Det firades av ett fyrverkeri som skulle hålla nyårsklass i vilken stad som helst i Sverige och det är flera tusen människor nere vid operan där hela schabraket håller till. Artister och kändisar deltar och man skulle kunna tro att det är årets grej. Lionel Richie är till och med här(?).

Men det är bara Australian Idol.

Det sämsta Idol jag någonsin sett.

Tror ärligt talat att det här är större än gårdagens val...

Jag är inte full, jag är bara onyktrare än alla andra

24 november 2007

Kan vi ta det här en gång till

Det ska alltså vara SOL när man är ledig och REGN när man jobbar.

Inte tvärtom!

Årets citat

För några veckor sen kom min vän Carly (Yes, I'm writing about you but you'll have to ask someone else to translate) hem från Thailand. Semestern hade varat i ungefär 2 veckor och på den tiden kände Carly att det var dags att sanera sin själ. Ta del av nya kulturer och läror. Bli en ren människa och börja om på nytt.

I Lonely Planet, och andra mindre kända guidböcker, kunde hon läsa sej till vett och etikett i det nya landet. Det som fångade min väns intresse mest av allt, var att i den här delen av världen var det inte fint att svära och ställa till scener. Något som damen i fråga bidragit till ett antal gånger i sitt liv. Med den nya informationen färsk i minnet gick hon ut för att uppleva världen som hon aldrig sett den förut...

Överallt på barer, stränder, gatuhörn och i tuk-tuks såg Carly, till sin förfäran, turister som skrek, svor och bar sej åt. Förskräckt över hur världen såg ut, beslutade sej Carlys nya rena själ för att aldrig mer svära igen.

Resten av semestern ägnade Carly åt att slänga ilskna blickar på sin pojkvän Paul (Yes, I'm writing about him too) så fort han tog ett av djävlulens ord i sin mun. Hon fnös lätt åt turister som, utan att veta bättre, svor åt thailändarna och på så sätt smutsade ner deras värld. Carly blev helt enkelt en bättre människa.
.........

I förrgår gick C ut på middag med resten av cheferna på företaget. Efter ett antal glas vin, flera drinkar och säkert en och annan tequila, glömde damen allt vad Thailand och hennes nya moral hette och ut ur hennes mun kom det fasansfulla ordet "fuck".

I ren förtvivlan, och med ett samvete lika dåligt som detta årets Australian Idol, vände sej Carly till sin bordsherre och utbrast:

"That was my first fuck since I came back!"
.........

Epilog

Carly har sedan den incidenten beslutat sej för att bara agera helgon vid enstaka tillfällen, och ser därför inget fel med att svära när hon befinner sej i Australien. Att hennes kollegor ständigt frågar "was that your second/third/fourth/fifth fuck since you came back?" önskar hon, utan egentliga förhoppningar, kommer rinna ut i sanden. Hon har till och med planer på att istället för "fuck", börja använda sig av det lika vanliga "shit" för att på så sätt få sina förföljare att tappa intresset.

Personligen tror jag ju snarare att det kommer ha motsatt effekt...

Octoberfest

Den 7:e december är det julfest på jobbet. Stort pådrag och alltid tema. I år är det nån brilliant människa (läs: person med dålig fantasi) som kommit på att vi ska ha Octoberfest, med temat "all things german". Vad går man som då får jag fråga? Som en baveriansk ölpåfyllerska med folkdräkt och flätat hår? Einstein? Eller varför inte Boris Becker?

Alla förslag är välkomna!

23 november 2007

God natt

Nu stänger vi fabriken för idag. Vi ses imorgon.

Att beställa pizza

- "Does this pizza have ham on it? It's called Javenjo spanish ham, but according to the description it's a vegitarian pizza."
- "Let me have a look... Hmm... Your right, it doesn't say ham, but it's acctually got ham on it"
- "Alright, well, can I have that, but without the ham?"
-" Sure"

----10 minuter senare----

- "Sorry to be a pain.. I just ordered a Javenjo without ham, but it's got ham on it anyway"
- "Really sorry about that, we'll get you a new one"
- "Thanks"

----10 minuter senare----

- "Hi... I ordered the Javejo without ham, but got one with ham. So you were getting me a new one, but now it's got sausage on it..."
- "Well, it's a pizza with sausage"
- "Acctually, it doesn't say sausage anywhere, it doesn't even say ham, and since I'm a vegitarian I asked for it without the ham"
- "If you're a vegitarian, you should have asked for a vegitarian pizza!"
- "Yes, well that's what I thought I did. I asked for it to be served without ham"
- "Well, we're not even supposed to alter the pizzas"
- "Then you should have told me that in the first place, not agreed to serve the pizza without ham and then add sausage instead"
- "I'm not making you a new pizza"
- "....grrrrrr....."
- "Fine, you can either have a new pizza or a refund..."
- "Just give me my money back..."

AWARD School

Idag sa jag upp mig. För ungefär 40 minuter sedan närmare bestämt.

Det känns konstigt. Varit inställd på det ett tag men det är aldrig samma sak att föreställa sig något som att göra det.

Vad som höll på att urarta i en dålig komedi löste sig till slut. I dagar har jag nämligen försökt få grepp om Joe för att ge honom beskedet. Men han har listigt slinkt ur mina händer. Fram till idag. Precis innan det var dags att säga helg.

Han såg det aldrig komma och hans valpögon fick mig nästan att ändra mig.

Men jag har inte trivts särskilt bra sedan glädjen över ett jobb lagt sig så det knepet föll jag inte för. Även om det nog var ärligt menat.

Och självklart så började han med att säga att han givetvis tänkt att min roll ska utvecklas men att det bara inte funnits tid att prata om det. Kanske stämmer. Spelar mindre roll för utvecklingen skulle gå mot produktion och där vill jag inte vara ändå.

Vad händer nu då?

Jag börjar om. Seglar ut på ett nytt hav med nya äventyr. Nästa destination är AWARD School och det har inte det minsta med textilier att göra. Går allt vägen jobbar jag i reklambranschen om ett halvår! Vem kunde tro det?

Enda hindret är ett intagningsprov i januari.

Konstigt att man ska gå tre år i skolan för att inse att det är något helt annat man vill göra. Fast det är väl ett tips till alla som inte börjat plugga - börja inte för tidigt, om ni inte är helt säkra. Fast när är man det?

Jag är i alla fall så säker jag blir på detta. Trots att det känns taskigt att lämna ett företag man precis börjat på. Å andra sidan är det väl bättre att lämna det innan man kan för mycket och blir svårare att ersätta?

Ja, nu känns det hela redan mycket bättre! Och jag är inte arbetslös, tro inte det. Nädå, jag jobbar kvar till jul och antagligen en bit in i januari.

Men till den 22a ska jag vara klar. Då smäller de sista nyårsraketerna i veckorna tre. Eller nått.

Fan jag vet knappt vad jag skriver om längre.

Today's the day

22 november 2007

Nya bloggar

Till höger har jag länkat till två nya bloggar jag tycker är värda att läsa.

Heja Abbe och En blogg formerly known as a blogg från Cannes. Båda är skriva av reklamfolk, en AD och en copywriter, men handlar om helt skilda saker. Eller egentligen inte, de skildrar precis som de flesta bloggar vardagsrutiner och livsåskådningar. Men de ter sig väldigt annorlunda ifrån varandra.

780 dagars lukt

Okej, nu ger jag mig. Mina jeans kommer att åka i tvättmaskinen. De har inte varit där ännu.

Emelie gör segertecknet.

Jag kommer nog göra någon form av sorgetecken.

Tveksam om de kommer ut levande igen. De har onekligen verkligen varit med om en del. Och det syns. Tyvärr så luktar det också.

Jobbansökan

Satt och kikade lite i den gemensamma arbetsmailen idag. Inte sett den tidigare och det fanns den del roande. Bland annat hamnar alla jobbansökningar där. Jag föll för denna. Tjejen drar sig inte direkt för att spä på om sig själv. Det är alltså en roll som butiksbiträde hon söker. Extra.


Dear Rebecca,

I am enthusiastically seeking the Casual Sales position at your reputable company, Farage. It is my hope to bring my strong communication, customer service & interpersonal skills, as well as my love of fashion, to the role and thus contribute to the continued success of your highly successful brand.

My strong employment experience in sales has equipped me with the foundation skills necessary to be successful in this role. My excellent sales record across a variety of consumer brands demonstrates my ability to connect product knowledge to the demands of the consumer. My employment achievements are indicative of my superlative interpersonal skills, which allow for the interaction with and adaptability to a diverse range of people and situations. My personal enjoyment of art and design, an area which I have a qualification in, allows me to think creatively in face of the many challenges that this role brings as well as keeping up with the latest trends that influence the fashion industry.

I believe I have the necessary skills and experience, both in terms of personal attributes and professional employment, to succeed in this demanding role. In addition, I am very flexible in my availability to work the entire gamut of retail hours. I thank you for considering my application and appreciate the opportunity. I look for to hearing from you shortly.

Kind Regards

Såld

Vår lägenhet såldes idag. Till vem och vilket pris vet vi inte. Köparen tyckte dock att vi betalde för lite i hyra så om vi får bo kvar när kontraktet går ut kommer den med största sannolikhet att stiga.

Ska försöka ta reda på vad den nya ägaren vill att vi ska betala. Kanske dags att leta nytt? För visst är det fint här men det är inte värt hur mycket som helst.

21 november 2007

Handyman

Jag blev kallad för "our handyman" av Rebecca på jobbet igår.

Hur kan man ens överväga att säga det till mig? Jag har trots allt varit där i två månader nu. Känner vi inte varandra bättre? Ser jag ut som en snickare?

Tummen mitt i röven skulle väl serien om mig antaglien heta. Om hon bara visste.

Jag tog incidenten med ett stilla garv och försökte sedan knåpa ihop hennes stol. Det gick inte. Tur att hon är liten.

Jordnötssmör

Jag varierar min frukost väldigt lite. Under långa perioder äter jag exakt samma sak varje morgon. Kan kännas tråkigt men jag är väldigt enkel av mig och njuter lika mycket varje gång. Har lite av ett guldfisk minne när det kommer till frukostar tror jag. Jag tröttnar helt enkelt inte.

När jag var yngre åt jag alltid rostat med honung. Sen byte jag till hallonsylt. Utan någon direkt anledning så blev det sen ost. Men det var för fett så det blev knäckebröd och gröt istället.

Innan vi åkte hit så hade jag en youghurt period. Vaniljsmak. Gärna med banan i.

Nu är jag fast igen. Denna gången i jordnötssmör och sylt träsket. Svårt att tänka mig att det finns mycket som slår det i onyttighet men det är ju så gott.

Idag var dock brödet slut när jag klev upp och nu jag är lite ledsen. Weetabixen gör sig bara inte lika bra ensam.

20 november 2007

Death at a funeral

Ni MÅSTE gå och se den här filmen, den är så fullständigt brittisk och helt underbar. Vet inte om den går i Sverige än, eller vad den i så fall heter... Säkert någon kass översättning i stil med "Ett lik i garderoben"

19 november 2007

Who's that girl?

Det har skrivits en del om Robyn på bloggen den senaste tiden. Igår var den stora dagen, eller kvällen, då hon skulle uppträda på Oxford Art Factory.

Det blev uppvärming på balkongen med Magnus & Co. Sen snabbt vidare till Lounge Bar där vi hälsade på Therese och Felix men alla var nog lika taggade så vi forstatte raskt vidare.

Art Factory är en relativt nyöppnad klubb som arrangerar mycket spelningar. Nästan varje kväll är det något band som spelar. Och det är en schyst klubb, enkelt men bra. Precis som en rockklubb ska vara. Jäger lär vara den vanligaste spritsorten och musiken är alldeles utmärkt!

En sak saknar de dock. Ett ventilationssytem. Det är inte var dag man står i ett slutet krestlopp där svetten man utsöndrar efter ett tag faller tillbaka ner på en.

Men igår gjorde det ingenting för Robyn var så jävla bra. En timme sen steg hon ut på scenen och hon ägde varje del av den från första stund.

Att hon låter som en löjlig tioåring och är mer än tacksam att driva med finns inte. Hon har tokmycket pondus och utstrålning. Närvaro och energi.

En poser av rang i syntfrilla. Med en röst som bryter det mesta.

Vår första konsert i Sydney blev en av de bärsta jag varit på. Tack för den Robyn! Hoppas du återkommer snart igen.

Who's that girl? Igår var det definitivt Robyn.

Måndagsrapport

Då var måndag och invägning på gymmet igen. För er som inte läste förra veckans tidiga inlägg kan jag meddela att jag efter en cirka 4 kilos viktökning, efter att jag börjat träna, beslutade mej för att sluta äta godis och cola. Göra ett litet experiment med kroppen så att säga, för att se vad som händer.

Efter en vecka av hård diet (allt som vanligt, bara inte det vanliga sockerintaget), gråt, förtvivlan och en enstaka vädjan på bara knän att få slut på lidandet, steg jag upp på viktväktarnas fiende numero uno.

Jag har gått upp ett kilo till.

Det är emot naturlagarna, men vågen ljuger inte. Fortsätter det såhär är det jag som köper gravtest om några veckor!

18 november 2007

Störst inte lika med bäst

Home. Australiens största nattklubb och min Magnus, Mike och Patricks destination igår, visade sig vara jävligt stort och rätt så imponerande till en början men en miserabel dj och total avsaknad av känsla gjorde att det föll rätt platt.

Ikväll blir det Robyn men nu återhämtning på beachen!

15 november 2007

Luktfritt

Under middagen ikväll kom det fram en hel del gobitar. Bland annat berättade Therese för oss att hon för länge sedan läst om hur man ska göra för att det inte skulle lukta när man gjort nummer två.

Både jag och Emelie utbrast unisont "Mercy flush!" när hon sa det men å nej, det här är bra mycket mer avancerat gott folk.

Okej, så här går det till. Ni lägger papper över toan, i en båge antar jag, som ni skiter på. Bajset ska alltså ligga i papper hängande över vattnet. Känns som ett konststycke i sig men här kommer det sjuka.

Ni plockar fram en tändare. Eller tändstickor. Vilket ni vill men bajset ska eldas upp.

Då ska det tydligen inte lukta.

Kan vara det bästa skämtet som skrivits. För vem fan skulle testa sig fram till om det är sant?

Robyn

Hurra! Robyn kommer till stan och vi ska gå på hennes konsert på söndag! Det kommer bli tokbra!!

Hade någon sagt till mig att jag skulle bli glad över att få se henne för si så där tre år sedan hade jag bara skrattat och undrat vad de snackade om men efter Robyns fenomenala skiva 2005 (lätt topp tre tillsammnans med Håkan H och Anthony & the Johnson det året) har hon gått och blivit en av våra absolut bästa.

Tyvärr vet jag inte riktigt hur man länkar till en låt men hennes 'With every hertbeat' med Kleerup är en superlativ hit. Lyssna på den.

Harrys döttrar?

Det är svensk film på tv nu. I Australien. Känns märkligt. Man hör ljudet av svenska röster i bakgrunden och det känns som man aldrig lämnat Sverige. Men det har vi gjort.

Vindaloohooohooo

Vi är precis hemkomna från en mycket trevlig middag med Lasse och Therese. Det blev en indisk resturang i det tungvrickande Woolloomoolloo.

Området har mycket av det som gör Sydney till den underbara staden det är. Tänk er en lång brygga, full med resturanger med mat från alla jordens hörn. Livliga uteserveringar med glada människor och en hamn full med båtar som ligger stilla och vilar medan en nästan magisk bild av stadens skyline lyser upp bara några minuter bort. Tillräckligt avlägset för att inte störa men samtidigt nära nog för att påminna en om vart man är.

Ni måste uppleva det.

Jag prövade i alla fall Vindaloo för första gången. Det var starkt. Gott också men det som kommer sätta sig i minnnet, och på smaklökarna, är onekligen styrkan. Phew.

Imorgon åker Lasse hem men det dröjer inte länge tills han och Elisabeth är tillbaka igen. Och snart kommer Stefan också. Härliga tider fulla av besök och roliga tillfällen! Passa på ni med och kom ner nu allihopa!

13 november 2007

Promotion

Då var det klart. Emelie Ulvesund har blivit befordrad! Känns hur galet som helst, och jag har nog inte fattat det än. Faktiskt inte ens förstått vad min nya roll blir helt fullt ut, men det är strunt samma just nu för jag är så glad!

Historien bakom det hela är att tjejen som arbetar som designer/produktutvecklare, har bestämt sej för att sluta och då behövs det ju nån ny. När de frågade om jag var intresserad igår blev jag överlycklig, men ville inte hoppa över staketet än så att säga. Trodde det skulle dröja ett tag innan de eventuellt erbjöd mej rollen officiellt, men idag var det klappat och klart.

Inte bara blir det helt nya arbetsuppgifter, jag får dessutom utbildning i Photoshop och Illustrator,som jag alltid velat lära mej. Men det är ungefär allt jag vet än så länge. Återkommer senare med mer info. Nu ska jag ut och supa!

Jippiiiiiiiieeeee!!!!!!!!!!

12 november 2007

Ja, just det...

Om alla är snälla och håller tummarna så hoppas jag kunna rapportera goda nyheter inom en snar framtid.

Deal or No Deal

It's on ladies and gentlemen. Från och med idag får jag inte äta något godis eller dricka Coca-Cola fram tills 21 december 16.00 (sista dagen på jobbet). Efter det måste jag börja förbereda julgodiset till julafton så då är det kört. Om jag inte klarar uppdraget måste jag ge $200 till Johan (1200 i runda slängar, eller en Groove Armada biljett till nyår).

Beslutet togs efter andra veckans invägning på gymmet. På 14 dagar har jag lyckats gå upp cirka 4 kilo. Visserligen väger muskler mer än fett, men att bara träna styrketränging bränner ju inte bort fettet jag lagt på mej sen jag kom hit. Så jag får liksom muskler OCH fett. Det var ju inte riktigt meningen... Vikten skiter jag egentligen i, det är mer för att det är kul att se hur man förändras, det viktigaste är ju att man trivs med hur man ser ut. Och just nu trivs jag sådär.

Vet inte hur mycket bloggandet kommer förändras under den här tiden. Vanligtvis bloggar jag under en sugarfix, så jag ber om ursäkt redan i förväg för den mörkare sidan av mitt humör. Om jag sjunker för långt har Johan lovat att mata mej med en sked jordnötssmör så att jag i alla fall kommer upp till ytan. Vi får se hur det går. Det känns stort det här. Men det ska gå.

See you on the other side.

Blackout

Ja, det kan man kanske tro att jag fått men det är namnet på Brittans senaste skiva och jag säger bara en sak - den är bra.

11 november 2007

Sko(na) oss

Vi var en sväng förbi Bondi Junction idag. Jag och Lasse hittade verkligen hem; damskor och rosa är helt klart vår grej. Verkligen.


Kusin vitamin

Det är inte bara Emelies pappa som är på besök i Sydney. I förregår kom även min kusin Magnus hit med fem polare. De är ute på en skön nöjestripp runt jorden och har nu anlänt till vår vackra stad. I cirka tio dagar ska de vara här och en efterlängtad pokerkväll är inplanerad.

Igår var jag med dem och festade så det stod härliga till! Vi var i Kings Cross och lallade tills sent på natten men nu är det dags att ordna upp sig själv för vi ska ut till Therese och Felix i Bondi.

Piiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiip

Jag var ute igår. Stället vi var på spelade vansinnigt hög musik för när vi kom ut så var vi alla i princip döva. Det var som att någon stoppade bomull i öronen på mig. Dova ljud från kaoset runt omkring på Darlinghurst Road passerade förbi och allt kändes väldigt avlägset.

Nästa gång ska jag nog stoppa bomull i öronen på riktigt.

10 november 2007

iWant

Oj oj oj, nu vet jag vad jag vill ha i julklapp. Hade varken sett iTouch eller nya nanon på riktigt innan men det var löve at first sight. Och med tanke på hur fräck iTouch är kan jag bara föreställa mig iPhone. Ha begäret rusade onekligen förbi max.

Pappa Lasse

Igår 20.00 landade pappa i Sydney. Det blev mat (emelies första roast), vin och morotskaka innan han äntligen fick lägga sej och sova i en riktig säng (uppblåsbar luftmadrass) vid tolvsnåret. Sen vaknade han visserligen klockan 3 och kunde inte somna om, men det är väl sånt man får räkna med.

Nu ska vi gå och äta frukost!

07 november 2007

Konversation mellan syrran och irländsk cafégäst

Syrran: "Have you decided what you'd like to order?"
Irländaren på bred dialekt: "Could I have a hashbrown please?"

FOTNOT: Hashbrown är en friterad potatisplätt och beställs ofta inte i singular utan som en del av en måltid. Se bild nedan.

En konfunderad syrran: "A what sorry?"
Irländaren: "A hashbrown"
Syrran: "Oh... Just one?"
Irländaren lite smått irriterat och idiotförklarande: "YES, just ONE hashbrown"
Syrran, säker på att det är en idiot hon pratar med: "Sure sir, no problem"

Syrran går ut i köket och berättar för de andra vilken knäpp kund hon har, samtidigt som hon lägger upp en hashbrown på en assiett. Hon återvänder till kunden.

Syrran: "One hashbrown for you sir"
Irländaren: "...I asked for an ashtray!"

Useless?

På bussen hem från jobbet fångades min blick av en ung kille som skyndade över gatan. Han var lite alternativ sådär, men det var inte därför han drog åt sej mitt intresse. Över axeln hade han en tygväska med texten "USE LESS" printat. Och med tanke på hur mycket väskan fladdrade fram och tillbaka i vinden kan jag, med hyfsat minimal risk för att ha misstagit mej, säga att väskan var nästintill tom.

Försvinner inte tanken på att rädda världen genom att konsumera mindre när man handlar saker för att visa att man handlar mindre? Och speciellt om man handlar saker som man bara bär runt på för att de passar en stil, inte för att de är användbara?

Men vad vet jag. Han kanske var påväg till mormor för att fylla kassen med ruttna äpplen för att förhindra att de går till spillo.

06 november 2007

Eh, just det

Det var som sagt Melbourne Cup idag. Klockan är nio på kvällen och jag håller på att vakna upp igen - lagom för att förbereda sig på att sova. På riktigt. Typiskt.

Nåja, jag skulle vilja ta vara på tillfället och tacka Joe, min chef, och hans fullproppade Amex. Det var en härlig dag.

Såhär borde det vara varje tisdag.

Yelle - Je Veux Te Voir

Okej, videon kanske inte är den bästa, men jag kan fan inte sitta still när jag hör den här låten. Det är som att min rumpa får ett eget liv!

Bonde do Role - me loooove

Intressepilar någon?

Om man söker på "naken på jobbet" så kommer tydligen vår sida upp.

Jag är konfunderad.

When in Australia...

Idag är då den stora dagen alla australienare väntat på. Dagen då man äntligen får sätta på sej utstyrseln man inhandlat för $5000 och om några timmar kommer förstöra när man rullar runt i leran och är för full för att ta sej upp. Dagen fina damer i spetshandskar och svindyra hattar kissar på sina Manolo Blahnik för att toakön är för lång. Dagen då businessmän springer runt på krogen men både skärp och gylf uppknäppta redan runt lunch. Och framför allt - dagen australienarna super sej fullare än någon annan dag på året och satsar de få slantar de inte spenderat på sprit och kläder på ett race som är över på 5 minuter.

Det hela påminner om midsommar afton, om man bortser från att man klär upp sej.

Johan var inte sämre han. Klockan 12.30 stängde kontoret och hela gänget traskade iväg till närmsta bar där mat och dryck förtärdes i mängder. Jag var inte sen att hänga på och skyndade dit så fort jag kom hem. ALDRIG har jag sett nåt liknande. Det var krossat glas överallt, kostymgubbar som bestämde sej för att gå hem, men var för fulla för att komma ihåg mobil, kamera och plånbok som låg kvar i soffan. En kille försökte förgäves få ner en champangeflaskan i en kylhink, men fick till slut be om hjälp (det är ju så svårt att träffa...). Tjejer sprang runt i kortkort med hattarna på sned och sminket nere vid knäna. Tro mej, det var ett skådespel utan dess like.

För tjejerna handlar allting om att vara så uppklädd som möjligt. Och den som vågar sej utanför dörren utan hatt på huvudet kan lika gärna vända hem på en gång. Melbourn Cup har varit inspirationen för modet i månader, och vart du än går finns det hårprydnader och saker du aldrig skulle komma på tanken att sätta på huvudet att köpa som hattar. För att visa vad jag menar kommer här ett litet klipp. Notera gärna damen som gjort sin hatt av en flygplansfilt...

03 november 2007

Vi är här ni är där

Vi har kväll. Ni har morgon. Jag dricker öl. Det hoppas jag inte ni gör.

Tio timmars tidskillnad är intressant.

Idag, medan ni låg och sov, har vi hunnit med att gå till gymmet, handla mat, vara på frukt- och grönsaksmarknaden och laga mat. Jag har skrivit om min CV totalt och under tiden ni vaknade upp kollade vi på Transformers.

Nu ska vi ut och röja runt på Sydneys bakgator och framsidor, försvinna in på olika ställen och återvända hem igen.

Och när vi lägger oss börjar väl ni fundera på vart lördagen kommer ta er? Alltid steget efter. Eller med det godaste kvar längst. Beror på hur man väljer att se på det.

Welcome to Sydney

Igår var det mulet och lite småruggigt när jag gick upp. Jeansväder för en gångs skulle tänkte jag.

Hade jag vetat bättre hade jag gått naken till jobbet.

Man ska inte bry sig om hur varmt det är, om solen skinner eller regner vräker ner. Man ska bara bry sig om hur jävla fuktigt det är. Gick och svettades hela dagen på jobbet utan att knappt göra något samtidigt som det var kolsvart utanför.

Anna sa bara, "Welcome to Sydney".

Jag vill sova, sova, säng, säng, säng

Min idé av en perfekt lördag innebär inte att vakna klockan kvart i åtta och inte kunna somna om. Den galna tanten på gatan nedanför är av en annan åsikt...